14 juli: Arvika - laddat med pandor!
Djurens Rätt tog sig an Arvikafestivalen även i år. Med gott resultat trots en del regnande! Här kommer en liten betraktelse från Jenny Luks, en av medlemmarna i årets team:
Man skulle kunna tro att Arvika-festivalen är en djurvänlig festival som samarbetar med WWF i alla fall om man ska räkna antalet pandor. Förutom två tvättäkta pandadräkter kryllade Arvika som vanligt av tonåringar i mängder med tvättbjörnskajal. Den helsnygga Gula Gubben var förstås också där med sin flytväst och tjejer med minimala korsetter och barbröstade killar med tuschpenneklotter. Allt var sig likt.
Tyvärr även det helkassa matutbudet. Det var med sorg i ögat som vi i Djurens Rätt-tältet gång på gång fick informera hungriga veganer om bristen på veganmat. Själv glufsade jag medhavd ravioli varje dag. Blå Bands färssås kokade sig även varm på kvällarna. Det är inte utan att man drömmer om ett sojakorvstånd till nästa år.
Två av våra allra första besökare som snabbt bestämde sig för att stödja kampen mot djurförsök.
Men hänga läpp var det sista vi gjorde! Till skillnad från övriga sommaren hade vi hyfsat mycket sol och Djurens Rätts tält var välbesökt. Det kändes också som att besökarna var nyktrare och mer seriösa än brukligt. Vi behövde inte stå ut med särskilt många "Kött é gött!"-tillrop och vi lyckades både informera och värva och samla in namnunderskrifter med gott resultat. Allt från vegoprodukter till djupa filosofiska frågor diskuterades i tältet och vårt gäng var både på gott humör och alerta varje dag.
En av våra yngsta besökare, vars mamma skrev under vädjandelistan för alternativ till djurförsök.
Dessutom var vi totalomringade av andra djurrättare. Brevid oss fanns "Alla har rätt"-kampanjen med minst två gamla djurrättsvänner och mitt emot oss stod Galago-tältet späckat med vegosar. Göteborgspoeten Frithiof Andersson läste dikter ett stenkast från vårt tält, iförd "Djur är inte mat"-tischan, tydligt påpekande inför stor publik att han inte äter sina vänner.
Frithiof Andersson, estradpoet från Göteborg, gjorde reklam för Djurens Rätt och vegomat under sitt uppträdande.
Niklas informerar festivalbesökarna om Djurens Rätt.
Ja, man kan skämta om pandor men visst är Arvika en potentiell djurrättsfestival! Här kryllar det av alternativa och ifrågasättande idéer och hade mina drömmars korvstånd funnits i verkligheten, är jag helt övertygad om att kön hade ringlat lång.
/ Jenny Luks
Man skulle kunna tro att Arvika-festivalen är en djurvänlig festival som samarbetar med WWF i alla fall om man ska räkna antalet pandor. Förutom två tvättäkta pandadräkter kryllade Arvika som vanligt av tonåringar i mängder med tvättbjörnskajal. Den helsnygga Gula Gubben var förstås också där med sin flytväst och tjejer med minimala korsetter och barbröstade killar med tuschpenneklotter. Allt var sig likt.
Tyvärr även det helkassa matutbudet. Det var med sorg i ögat som vi i Djurens Rätt-tältet gång på gång fick informera hungriga veganer om bristen på veganmat. Själv glufsade jag medhavd ravioli varje dag. Blå Bands färssås kokade sig även varm på kvällarna. Det är inte utan att man drömmer om ett sojakorvstånd till nästa år.
Två av våra allra första besökare som snabbt bestämde sig för att stödja kampen mot djurförsök.
Men hänga läpp var det sista vi gjorde! Till skillnad från övriga sommaren hade vi hyfsat mycket sol och Djurens Rätts tält var välbesökt. Det kändes också som att besökarna var nyktrare och mer seriösa än brukligt. Vi behövde inte stå ut med särskilt många "Kött é gött!"-tillrop och vi lyckades både informera och värva och samla in namnunderskrifter med gott resultat. Allt från vegoprodukter till djupa filosofiska frågor diskuterades i tältet och vårt gäng var både på gott humör och alerta varje dag.
En av våra yngsta besökare, vars mamma skrev under vädjandelistan för alternativ till djurförsök.
Dessutom var vi totalomringade av andra djurrättare. Brevid oss fanns "Alla har rätt"-kampanjen med minst två gamla djurrättsvänner och mitt emot oss stod Galago-tältet späckat med vegosar. Göteborgspoeten Frithiof Andersson läste dikter ett stenkast från vårt tält, iförd "Djur är inte mat"-tischan, tydligt påpekande inför stor publik att han inte äter sina vänner.
Frithiof Andersson, estradpoet från Göteborg, gjorde reklam för Djurens Rätt och vegomat under sitt uppträdande.
Niklas informerar festivalbesökarna om Djurens Rätt.
Ja, man kan skämta om pandor men visst är Arvika en potentiell djurrättsfestival! Här kryllar det av alternativa och ifrågasättande idéer och hade mina drömmars korvstånd funnits i verkligheten, är jag helt övertygad om att kön hade ringlat lång.
/ Jenny Luks
Kommentarer
Trackback
