13-14 september: Grängesbergs marknad och vad Isabelle tyckte om att bli medlem
"Vad roligt det var att bli medlem!" hojtade systrarna och vinkade och skuttade iväg i folksamlingen med mamma i släptåg och med sina nya medlemskort.
Linnéa, Isabelle och Amanda på Grängesbergs marknad- tre systrar som tycker att alla borde vara snälla mot djuren.
Lisbeth från lokalavdelningen i Ludvika-Smedjebacken gör sitt första pass i Djurens Rätts infotält.
Camilla Björkbom
Kampanjcoach
29-31 augusti: Jokkmokks höstmarknad
- Hur ställer sig Djurens Rätt till jakt, frågar en man i full jaktmundering.
Älgjakten startar på måndag. Idag är det söndag.
- Ja du, svarar jag, gemensamt för våra huvudfrågor är att de handlar om industrialiserad djurhållning där ett ofantligt antal djur föds upp med enda syftet att bli mat, kläder eller försöksobjekt. Men vi är en djurrättsorganisation och vi står alltid på djurets sida därför kan vi aldrig säga att det skulle vara okej att döda ett djur. Det finns ju inget djur som vill bli dödat, de vill leva.
- Just det, säger jägaren, nej, jag skulle bara kolla. Jag är medlem hos er nämligen men jag är samtidigt jägare. Jag är medlem därför att jag är emot att man föder upp djur.
Innan jag började jobba på Djurens Rätt som regionansvarig för Norrland och Dalarna fanns det de som sa att nej du, det där kommer aldrig att gå. De ojade sig, det där det blir tufft. Inte går det att prata om djurrätt däruppe. Men nog går det alldeles utmärkt att prata om djurrätt med såväl jägare som renägare i norra Norrland. Inte alltid, men tillräckligt ofta, sätts fördomarna på skam. Många har en relation till djuren och många är med oss i de frågor som rör djur i livsmedelsindustrin, inom pälsuppfödning och inom djurförsök. Därmed absolut inte sagt att Jokkmokks höstmarknad är ett paradis för en djurrättsaktiv för det är det inte- här säljs nästan bara renhorn och älgkorv, souvas och jaktknivar. Men det går, det går.
En annan morgon står en man och iaktar vår tidningsställ. Jaktbyxorna och jaktkepsen är på. Han har fastnat för rubriken "Förbjuden rävjakt fortsätter", läser och säger att det är fördjävligt. Tidningen rullas ihop. En stund senare går han förbi med tidningen nedstucken i byxfickan. "Bli Djurfadder!" står det med stora blå bokstäver på den del som sticker upp.
En tredje morgon tackar en man nej till våra pälsflygblad med orden "Nej tack hörredu, jag är jägare!" Men då är du säkert emot uppfödning av minkar för päls, säger jag, och det är han ju. Jag eldar på lite och när vi pratat några minuter säger han indignerat att "kycklinguppfödning, det är riktigt vidrigt! Kyckling det skulle jag då aldrig köpa. Och du, jag tar ett sådant där papper som du har". Visst.
När jag på söndagskvällen kör hemåt längs vittrade vägar där det är långt mellan gårdarna är alla rockmärken med texten "Skjut inte min kompis" slutsålda. Jag har sålt dem, inte till jägarna, men väl till deras döttrar, arbetskompisar och barnbarn.
Camilla Björkbom
Kampanjcoach
28 augusti: Att hitta respekt i Luleå
De är fem stycken killar och tjejer från mediaprogrammet och de söker efter respekt. Eller snarare, de söker någonting som gestalar ordet Respekt. De har redan hittat Glädje och Bråttom och en handfull andra men Respekt var knepigare. Vid Djurens Rätt stannar de till.
- Kolla hörrni, det här är fan Respekt! Det är det!
En av tjejerna dirigerar mig hur jag ska stå och en annan tar bilden av ordet Respekt- Respekt är en djurrättsaktivist framför texten "Djur har rättigheter".
Camilla Björkbom
Kampanjcoach
6 september: Även grå dagar skiner solen
Även Gråboborna trotsade i viss mån regnet. De sista sommarrecepten delades ut, och alla barn fick ett nummer av Rädda Djuren. Torgets konferencier presenterade oss flera gånger, utan att vi hade pratat med honom berättade han att vi jobbade mot plågsamma djurförsök, och att vi kunde berätta för besökarna om hur man behandlar djur på ett etiskt korrekt sätt. Det gjorde vi också, trots vädret och den annalkande hösten hade vi en hel del besökare och intressanta samtal, bland annat om djurförsök i undervisning. Det ska inte kännas ok att skära i ett koöga, något som de tre killarna som råkat ut för dissektionslektion på biologin höll med om. Inte hade de lärt sig något av lektionen heller, sa de. Vad är det egentligen vi lär ungdomar, när vi tvingar dem att gå emot sin naturliga känsla att inte vilja skära i djur och djurdelar? Ja inte mycket om anatomi, det är ett som är säkert. Däremot lär vi dem att djur inte är värda mer än ett uppkopierat dubbelsidigt A4-papper. Och vi lär dem att de ska förtränga sina empatiska förmågor - man får ju inte vara en mes som inte vågar vara med! Läs mer om djurförsök och dissektioner i undervisningen här och här.
Det var lite av ett hundtema denna friskvårdsdag. Här ser vi freestyledans i regnet.
Framåt eftermiddagen lättade molnen, och solen tittade fram. Hur gärna vi än vill att den här sommaren ska fortsätta resten av året, ja resten av nästa år också för den delen, är nu hösten i full gång. Sommarturnén har ett par stopp kvar, sedan tackar den för i år med ett rekordresultat. 180 turnédagar, 92 turnéstopp. Oändligt många djurrättssamtal, massor av djurrättspepp. Och framför allt - en helt otrolig insats från alla underbara volontärer som varit med i sommar. Håll ögonen öppna efter nästa nummer av tidningen för en liten sammanfattande betraktelse över sommarens aktiviteter! Och du missar väl inte att fortsätta hålla koll på hemsidan? Hösten bjuder på massa djurrättsarbete, nu i september är det dags för bokmässan i Göteborg, och vecka 38 har vi extra fokus på pälsfrågan. Sommaren må vara över, men Djurens Rätt jobbar oförtrutet vidare. Vi ses!
Lite fick ni allt vänta...
Foto: Charlotta Andersson
Såhär såg det ut mest hela tiden. Full fart utan uppehåll.
Det är härligt med människor som är öppna och beredda att ta till sig information. Efter att vi hade pratat om kycklingindustrin ett tag frågade den här killen hur det var med fiskarna egentligen. Vi berättade. Och vi var alla överens om att fisk inte är så gott längre när man känner till hur de har plågats. Han bytte genast t-shirt. Vill du också få en ny, snygg tröja med en uppmaning om att lämna fiskarna ifred? Ta en titt i Djurens Rätts webbshop!
Lisa samlar namn mot plågsamma djurförsök. Vi pratade med intresserade besökare långt in på kvällarna. Här har vi tänt lamporna för kvällen, men det är ännu många timmar härliga djurrättssamtal kvar.
Jodå. Det går att förändra världen. Att beställa ett sommarkampanjpaket och dela ut är en bra början!
Vad händer här tro? Alla mumsar på något, vad kan det vara... Ah, det är kakor såklart! Flera kilo djurvänliga kakor gick åt i ett nafs under kakfesten. Way out west-besökarna gillade kakor. De gillade också Djurens Rätt. Såhär många nya medlemmar har vi faktiskt aldrig fått på en och samma gång. Bli medlem du också!
Way out west var fint. Riktigt fint. Ses igen nästa år!
8-9 augusti: Grande finale på Way Out West
När vi skulle bygga upp infotältet dagen innan festivalen var vi dock inte så säkra på att det skulle gå så bra som det gick. Vi blev anvisade en plats som låg lite avsides, precis bredvid bajamajorna, och SMHI hade lovat ösregn både fredag och lördag. Nåja, Djurens Rätt är ju ingen organisation som är känd för att ge upp vid lite motstånd, tvärtom, så vi anlände till Slottsskogen på fredag förmiddag vid gott mod. Vi hade också utrustat oss med en armada av bajamajalappar, halva A4-papper med korta texter om hur trångt grisarna och kycklingarna har det. Naturligtvis hade vi dagen innan sett till att mäta hur stor en bajamaja är, så att besökarna när de hade en lugn stund på festivalen kunde läsa att man får hålla 24 kycklingar på en yta stor som en bajamaja, och att ytan per gris i Sverige faktiskt är mindre än ytan av denna portabla toalett. Och det är inte så mycket roligare i gris- och kycklingstallarna än vad det är på en bajamaja heller.
Under de båda dagarna hade vi en strid ström av besökare vid tältet. Placeringen visade sig vara perfekt - lagom långt från scenerna så att man kunde prata, och vid en naturlig uppsamlingsplats. Det fanns verkligen inte en lugn stund, ända in på natten efter de sista konserterna när området skulle stänga kom det besökare som ville prata och/eller bli Djurfaddrar.
På lördagen anordnades det kakfest i djurrättstältet. Vi hade dels bjudit in alla i Djurens Rätts Facebook-grupp (gå med där du också!), dels berättat för alla vi träffade att vi hade flera kilo vegankakor som vi ville bli av med. Det tog max en halvtimme innan alla kakorna var borta. Och på den tiden hann vi prata med otroligt många besökare, samla massa nya namn på listorna och värva flera nya Djurfaddrar. Way Out West-besökarna var intresserade, engagerade och väldigt peppade på att göra något för djuren.
Detta var andra året för Way Out West i Göteborg. Enligt arrangörerna kommer de definitivt tillbaka ett tredje år. Om Djurens Rätt också återvänder, ja det behöver man knappast fråga. Vi kommer att vara fler djurrättare, ha större tält, högre flaggor, längre bord, mer kakor, mer foldrar, mer t-shirts, mer besökare, ja det blir mer av allt. Som nu fast i kvadrat. Eller kubik.
Men hur var det med det där ösregnet då? Sånt där som kan sabba en hel festival? Ja, det missade Göteborg helt och hållet. Någon enstaka skur här och där, men i princip uppehåll och sol hela dagarna. ”Det kan ju inte bli bättre”, kanske någon annan hade sagt i det här läget. Men icke Djurens Rätt. Vi är sjukt glada och stolta över den här helgen, men vi nöjer oss aldrig. Det är mycket kvar att göra, vi kan alltid bli fler, större, bättre, göra mer. 75 miljoner kycklingar väntar otåligt på stallgolvet. Om du inte redan är medlem, bli det idag! Djuren behöver dig.
För er som inte kan få nog av Way Out West, håll ögonen på den här bloggen. Ryktet säger att det snart kommer att dyka upp riktigt schyssta djurrättsbilder här. Den som väntar på något gott väntar ofta alldeles för länge, men förhoppningsvis inte i det här fallet. Ses snart igen, alltså.
1-3 augusti: Med solen i ögonen och skaterampen i ryggen
Skateboardramp, Djurens Rätt, skateboardramp.
Mitt i entrén till Slottsskogen, Göteborgs motsvarighet till New Yorks Central Park, gick VM i slalom skateboard av stapeln de tre första dagarna i augusti. Roliga evenemang är bra ställen att vara på, tycker vi. Och det tyckte rejält många andra också. Tiotusentals människor strömmade förbi den nyasfalterade backen och tusentals av dem fick lite tankestoff från Djurens Rätt.
Kartongerna med informationsmaterial gapade tomma efter ett tag. Bara de första två dagarna fick 1 600 personer tips om bra grejer att lägga på grillen istället för döda djur. Och lika många fick möjlighet att läsa mer om hur djuren i päls-, livsmedels- och djurförsöksindustrierna behandlas. Att frågan om djurs rättigheter är något som engagerar många gick inte att ta miste på.
En klassiker är tillbaka. Nu i 100 % ekologisk bomull. Det blir bara bättre.
VM i all ära, men när ballonger kommer in i bilden då är valet lätt. Många glada juniorer fanns i Slottsskogen de här dagarna. Och nästan lika många ballonger.
Kristoffer var inte bara generös med ballongerna, utan också en hejare på att prata med människorna i Slottsskogen om vår namninsamling för att stoppa de plågsamma djurförsöken i Sverige.
Tre dagar med ömsom stekande sol och ömsom hällregn gav bra resultat. Vi lämnade Slottsskogen med en positiv känsla och det dröjer inte länge innan vi återvänder. Denna gång till Way Out West med 25 000 besökare. Då står tältet 500 meter längre in i Slottsskogen.
2/8: Djurens Rätt @ Prideparaden
Samtliga foton: Jennie Backman
31 juli - 2 augusti: Putte gillar Djurens Rätt
Vi fick låna ett tält av de snälla arrangörerna, vilket innebar att vi slapp släpa med vårt eget. Det innebar också att vi var tvungna att improvisera lite för att få till väggar på tältet, eftersom det vi lånade kom utan väggar. Här ser vi Frida "Ställningsbyggaren" Olsson säkra staketet som skulle bli vår bakre vägg. Djurrättsarbete kan vara väldigt tungt ibland, bokstavligt talat!
De första två dagarna sken solen på oss och besökarna, och vi samlade in mängder med namn på protestlistorna. 780 namn blev det totalt, inte illa alls! Nu är det dags för Eskil och de andra i regeringen att fatta att det inte är ok att utsätta djur för obegränsat lidande i djurförsök.
Dags att ge sig ut med protestlistorna! Frida och Sonja körde en tävling - vem kan snabbast fylla en lista? Karlskogaborna ville väldigt gärna skriva på, så det var inga problem för någon av dem. De kom tillbaka till vårt infotält med ett par sekunders mellanrum - jämnt lopp!
Vi delade ut massor av foldrar, inte bara till besökare utan även till musiker. När Frida stod i kö för att få en Neverstoretröja signerad, såg hon att någon lämnade fram ett Fördomar mot djur-häfte att få autograferna på. Naturligtvis måste ju Neverstorekillarna då få ett eget ex att behålla!
Trummisen i Neverstore - kanske blivande djurrättare, vem vet?
Det enda moln framför solen under den här festivalen var just molnen framför solen på lördagen. Vilket ösregn! Det vräkte ner så mycket att man knappt vågade gå utanför infotältet. För att inte tala om vilken översvämning Frida hade i sitt tält på campingen - som en simbassäng! Som tur var lättade regnet framåt eftermiddagen, och ett par timmar efter att området öppnat var det uppehåll. Sedan var det full fart igen. Puttebesökarna räds inte blött gräs!
Våra grannar på området var riktigt trevliga. Vi såg dem förse besökarna med airbrushtatueringar av allehanda slag, men tyckte att det saknades en viss symbol. Trevliga djurrättare som vi är fixade vi genast en åt dem. Givetvis med tanken att vi skulle få en varsin sådan, vilket vi också fick. Tack snälla!
Finn tre rätt! Spontantatueringar is the shit. Frida, Anna och Linnea är som ni ser mycket nöjda.
Putte var alltså en riktigt härlig filur. Hoppas vi ses igen nästa år!
29 juli: Oväntad succé i Örnsköldsvik
Många var positiva till Djurens Rätt och materialet som delades ut.
Både gamla djurvänner och nya dök upp vid vårat infobord och diskuterade ivrigt med oss och varandra om allt ifrån matvanor till pälsar.
Camilla, Sofia och Hanna med erfarna medlemmar som kikat förbi.
Många barn fick ta del av informationen vilket tycktes uppskattas av såväl föräldrar som barn.
Sanna delar ut juniortidningen till två bröder.
Camilla med en ny djurfadder.
Det blev en hel del namnunderskrifter, varvat med nya medlemmar, faddrar och glass.
Soliga hälsningar:
Camilla
Sofia
Sanna
Hanna
Foton på våra danska vänner!
Simon från Anima visar upp sin trofé från 2006! En klassisk Animal Liberation-tröja från Djurens Rätt. Nu finns den snart åter i lager på http://animalrights.se/shop. Så alla veteranos och noobs, in och skaffa vettiga kläder för höstsäsongen.
Anima och Djurens Rätt hade fin hjälp av denna 80-talssuperhjälte. Inget lyckat djurrätts-Roskilde utan Raphael från Teenage Mutant Ninja Turtles. I bakgrunden ser ni de snyggaste eko-tröjorna som finns att tillgå i sommar. Sjukt fina.
24-26 juli: Varma workshopdagar vid vattnet
Klockan tolv skulle portarna slås upp, och vi åkte tidigt på morgonen för att hinna packa upp allting innan folkstormen. Klockan blev tolv. Tre, fyra, åtta... tio tält. Besökarna började anlända. Fjorton, nitton, tjugotre. Man kan säga att det var en väldigt liten folkstorm. Som i ett vattenglas kanske. Men vi höll modet uppe, banden skulle inte börja spela förrän framåt kvällen, kanske skulle det komma mer folk då. Och ja, det gjorde det ju. Inte jättemånga. Men lite grann. Andra skulle kanske bli missmodiga av denna överraskning, men icke Djurens Rätt! Om inte folket kommer till Djurens Rätt, får Djurens Rätt komma till folket!
Lisa och Emil visar hur man gör när det är lite folk kring infotältet. En protestlista, ett gäng foldrar och två peppade djurrättare så är saken sojabiff.
Efter succén som filmen Peaceable Kingdom gjorde på Peace&Love (läs här och här) bestämde vi att vi skulle visa den på Sjuhäradsfestivalen också. Vi hade tur och hittade en lucka i schemat i filmtältet, och frågade arrangörerna om vi inte kunde få visa filmen där. Självklart gick det bra. Vi får faktiskt passa på att tacka arrangörerna här när vi ändå är igång och pratar om dem, trevligare och mer tillmötesgående arrangörer får man nog leta efter.
Programmet hade redan hunnit tryckas innan vi kom på att vi skulle visa film. Men vi berättade för alla vi träffade att de inte fick missa filmen, och nog dök det upp ett 20-tal nyfikna besökare.
Filmen gjorde som sagt succé på Peace&Love, och så även på Sjuhäradsfestivalen. När eftertexterna började rulla var det först knäpptyst i tältet. Sedan brakade applåderna loss. Vi stannade kvar länge utanför filmtältet och pratade med de som hade sett filmen. De var berörda, skakade, men också hoppfulla. Peaceable Kingdom visar nämligen inte bara hur vidrig djurhanteringen kan vara, utan även hur bra djuren kan ha det när de behandlas med respekt. Har du inte sett filmen än? Titta på den här! Djurindustrin är så sanslöst vedervärdig att man inte tror att det är sant när man ser hur det ser ut. Filmen är från USA, men inte är det bättre i Sverige. Ibland kan det kännas helt övermäktigt, djurplågeriet och slaktandet är så oerhört omfattande att man blir alldeles matt när man tänker på det. Men det går att förändra. Det måste inte vara på det här viset. Det är därför Djurens Rätt finns. Som de säger i filmen, det handlar om att vända sorgen till handling, att faktiskt göra något. Detta sa jag också till de tjejer som fortsatte gråta långt efter det att filmen var slut. Vi kan ändra på detta. Och det höll de med om.
Förutom filmen hade vi som sagt andra aktiviteter. Får vi lov att locka med en stund i den mänskliga hönsburen kanske? Vill du prova på hur det är att sitta instängd i bur?
De här hönorna ser visserligen väldigt glada ut. Men de vet ju att de snart får komma ut ur buren. Var det jobbigt att stå såhär i två minuter? Kan du tänka dig att leva hela ditt liv här?
2,3 miljoner av hönorna i Sverige sitter i så kallade "trivselburar". Det betyder att hönorna har tillgång till sandbad, sittpinne och rede. Om de trivs där är väl mer tveksamt. Varje höna har en yta motsvarande ett A4-papper. De får leva 1,5 år innan de anses icke lönsamma, dvs man tycker att de lägger för få ägg. Av de nya kycklingar som kläcks för att lägga ägg är varannan en tuppkyckling. De lägger inte ägg, och de växer för långsamt för att vara lönsamma i köttindustrin. Alltså har vi ingen användning för dem. De är en biprodukt som genast gasas ihjäl. Varje tuppkyckling har ett liv, och det är allt han har. Men för oss är det inte värt någonting, det är snarare en belastning. I framtiden kommer våra barn och barnbarn att se tillbaka på den här tiden, och undra hur sjutton vi tänkte egentligen. Hur kan man göra såhär mot levande, kännande individer?
Det var en lugn och avslappnad stämning på festivalen. Trots att det var glest på campingen, pratade vi med väldigt mycket folk. 23 av dem valde att bli Djurfaddrar. Flera hundra skrev på protestlistan mot plågsamma djurförsök.
Martin, Ilja och Malin hjälper Sjuhäradsbesökarna i infotältet.
Det var varmt de här dagarna. Trettio grader, svag vind och asfaltplan är sådär kul. Tur då att festivalen låg på en badplats, komplett med brygga och sandstrand!
Emellanåt fick vi gå och svalka oss i sjön. Några av oss badade flera gånger om dagen. Undertecknad är lite av en badkruka, så för egen del blev det mest fot- och benbad.
Har solglasögongen gått sönder? Svårt att ha solglasögon när man behöver vanliga glasögon under? Inga problem, Ruben "MacGyver" Toften fixar dem snabbt och lätt!
Varma dagar betyder varma kvällar. Linda, Malin och Ilja pratade djurrätt långt efter att solen gått ner.
Att ha med ett djurrättsquiz visade sig vara ett smart drag. Alla vill svara på frågor och vinna fina priser, visade det sig. Hade man koll på hur tätt kycklingarna får stå, hur många minkar som dödas varje år, samt hur mycket man får plåga djur i djurförsök, hade man chans att vinna en fin kokbok. Dessutom fick man skriva en motivering till varför djur har rättigheter.
De här unga herrarna skrev väldigt bra motiveringar till varför djur har rättigheter.
Vi fick många fina svar, flera besökare ansträngde sig verkligen. De som vann hade förutom att svara rätt även skrivit väldigt bra motiveringar (ja vi fick dra lott, så många var det som hade koll på djurrätt!). Här har vi saxat ett par rader ur vinnarnas motiveringar:
”Djur har rättigheter pga att deras liv är lika mycket värt som vilken människas som helst.”
”Ingen annan art livnär sig så på andra djur och växter så girigt som vi gör. Djur kan inte föra sin egen talan så därför måste vi stå upp för dem.”
”Anledningen till att vi testar olika saker på dem är att de inte kan säga till hur ont det gör.”
Att i egna ord formulera djurrättstankarna är en bra grej att göra. Vad tycker du själv, varför bör djur ha rättigheter? Sätt dig fem minuter med penna och papper, och fundera! Skriv gärna och berätta vad du kommer på, det finns en fin funktion här på bloggen där man kan kommentera varje inlägg. Använd den!
Såhär härligt kan det vara att åka på sommarturné med Djurens Rätt! Sol, Sjuhärad och Sabine - en bra kombination.
Vi lämnade Ulricehamn sent på lördag natt. Inget fel på campingen, men egen säng är ju rätt så fint ändå. Tack för i år Sjuhärad!
24-26 juli: Och Piteå dansade och log
Turnétältet är ihopvikt och bilen lastad. Vi är glada och trötta efter tre dagars hårt arbete på Piteå Dansar och Ler. Det är Kathrin, Lina och jag. Vi firar med hummus-mackor och banan- och chokladkaka på caféet Krokodil på Prästgatan. Sitter i kvällssolen, lyssnar på drömkonserten med Euskefeurat och en liten visa om Piteå:
"...om ni är såna att ni fullständigt ger katten i världspolitiken och i samhällsdebatten. Om ni dessutom ogillar kultur och vänstervridning då kan vi lugnt rekommendera ortens egen tidning Men kanske trivs ni så bra här, du och dina kära att ni vill stanna för gott här vid Norrlands riviera. Men den enda arbetskraft snart som Norrbotten behöver är folk som kan köra flyttbussarna som går söderöver."
Men i helgen är det ingen i Djurens Rätts sommarturnéteam som vill köra någon flyttbuss söderöver inte. I helgen är det Piteå som dansar och ler.
Camilla Björkbom
Kampanjcoach
Sofie kom körandes ända från Boden för att hjälpa till under lördagen.
Kathrin berättar om hur man blir Djurfadder.
17-19 juli: Trästockfestivalen i Skellefteå
Skellefteå centrum 17 juli.
Evelina och Moa.
Samarbete med The Body Shop i Skellefteå.
Fotoutställningen Walls of Glass på Trästockfestivalen. Se utställningen på www.wallsofglass.se
Varsågod, tag ett vegetariskt startpaket.
I Skellefteå för djuren,
Evelina
Jannike
Moa
Camilla
Den som väntar...
Kolla in vårt stiliga team på Rockfoto.nu!
Gå med Djurens Rätt i Prideparaden!
Snart är Stockholm Pride 2008 här!
Liksom förra året kommer Djurens Rätt att delta i Prideparaden. I år blir paraden ännu större eftersom det är Europride! Djurens Rätt ska också ha en betydligt större sektion än förra året, med vagn som djur i mänsklig storlek kommer att stå på, och våra fina banderoller som kommer att synas väl under marschen genom stan.
Nu ska vi bli många djurrättare i paraden, så ställ upp Du med, och ta med dig dina vänner!
När: Lördagen den 2 augusti, 12.00
Var: Vi samlas utanför ingången till Kungliga biblioteket i Humlegården.
Paraden avgår kl 13.00 från Humlegården, Engelbrektsgatan.
Har du frågor? Maila till [email protected] eller ring 08-555 914 00
Har du Facebook? Gå med i gruppen Djurens Rätt, och bjud in alla dina vänner att delta i paraden!
Så här såg det ut när Djurens Rätt gick i Prideparaden 2007!
Vi ses!
12-13 juli: Sommarturnén besöker Möklinta och Ulva marknad
To be or not to be... är vi nöjda med besöket på Möklinta Marknad, eller?
Lördagen börjar med en tidig bilfärd från Uppsala på ca 10 mil till Möklinta.Väl framme töms bilen på sin last, infobordet med parasoller är uppdukat i god tid innan marknad började och solen skiner.
To be or not to be... nöjda.
Klockan är nio och marknaden öppnar, men var är besökarna? Nästan folktomt. Det mesta av vårt infomaterial och våra bjudkakor ligger kvar på bordet.
To be or not to be... inte nöjda.
Efter ca en timme finns plötsligt besökarna på plats. Receptfoldrarna, infomaterial och speciellt pins lämnar vårt bord i en rask takt. Naturligtvis gör också som vanligt de hembakta chokladrutorna som vi bjuder på stor succé. Många besökare är pratglada och uppskattar att vi finns på plats som ett litet "udda" inslag i marknadsbilden. Vi fyller på bordet med kakor och infomaterial. Solen fortsätter skina.
To be or not to be... nöjda.
Vad händer? Plötsligt är himmelen helmörk på några få minuter och... alldeles rätt, himmelen öppnar sig helt, blixt, dunder och regnet bara forsar ner. Våra skyddande parasoller hjälper inte mycket när regnet kommer från alla håll. SMHI hade ju lovat bra väder. Vi blir genomblöta, bordsdukarna likaså, pinsen flyter i sina korgar, infomaterial blir fuktigt och marknadsbesökarna försvinner. Vad göra i detta läge? Rätt, bara försöka rädda så mycket som möjligt och få in det i bilen och avbryta besöket på marknaden.
To be or not to be... inte nöjda.
Under bilresan hem till Uppsala inser vi att vårt "dränkta" material och prylar måste packas upp, gås igenom och få en chans att torka. Vi är lika fulla av revanschlust som efter vårt senaste besök i Västmanland och vi bestämmer oss för låta allt ligga kvar i bilen och hoppas på sol kommande dag.
Tidig söndagsmorgon skiner solen och vi drar till lopp- och prylmarknaden ute vid Ulva kvarn för att sätter upp vårt infobord. Ett extra bord placeras bredvid med lite loppisprylar som förhoppningsvis skall locka lite fler besökare till oss. I solskenet mellan receptutdelning och pratstunder med besökare hinner vi få ordning på allt som regnet sabbade föregående dag.
Recept, chokladrutor och annat infomaterial mottages tacksamt av besökarna vid bordet. Trevligt är också att många semestrande Djurens Rätt-medlemmar från andra delar av landet stannar till vid bordet och glädjer sig åt att se oss på plats och uppskattar att få våra recept.
To be or not to be... vi är mer än nöjda med helgen och det är mycket trevligare att stå vid infobordet i solsken.
Ps! Det kändes som om loppisbordet drog till sig besökare som vi troligtvis i vanliga fall inte skulle ha nått.
21 juli: Åsele marknad och laxen i fontänen
-Du måste vara dum, säger mannen utan krusiduller. Själv har han just köpt en lott och gissat vikten på laxarna i fontänen. Det är på Åsele marknad och i fontänen i parken hålls tre vackra, stora laxar. En av dem ligger så stilla och flyter så nära ytan. Ryggfenan slokar i luften. Vattnet börjar bli skitigt men laxarna ska dödas klockan sex så det är ingen idé att byta tror arrangören. Men nej, bra mår den inte. Så blir det ju, säger han, när man tar dem från det fria.
Åskådaren som uttalar sig om andras intelligens har blivit oerhört provocerad av en kvinna som stått intill arrangören en stund och lyssnat på samtalet om laxarnas hälsotillstånd och sedan frågat arrangörerna vad det finns för andra sätt att samla in pengar till välgörenhet än genom att låta folk gissa laxarnas vikt och sedan döda dem. Hon har berättat om en rapport hon just läst om vad en fisk egentligen är.
Kvinnan är förstås jag, rapporten heter "Under ytan" och jag förmodas vara dum. Så kan det bli ibland när man ska ställa sig upp för någon annan.
Rädslan för att bli sedd som dum och konstig hindrar. För över 20 år sedan satt jag i baksätet i farmor och farfars röda Toyota och hörde ljudet av den nyinköpta laxen som slog och dunkade och ryckte med sin hjälplösa kropp, inlindad i en plastpåse, i bakluckan. Själv satt jag som på nålar. Ljudet blev svagare allt eftersom och framme i Grelsbyn var kampen i bakluckan över. Den gången sa jag inget av rädsla att bli skrattad åt.
Arrangören undrar om jag inte tycker att det blir fel när man tillskriver djur mänskliga känslor. Men vad är annars empati, om inte att känna som någon annan gör.
Jag fortsätter att vara dum. Nu när jag äntligen vågar. Så tänker jag när jag sitter i bilen. Den här gången är det inte farmor och farfars Toyota utan Djurens Rätts turnébil. Den rusar fram längs Blå vägen ut mot kusten, regnet smattrar mot rutan, laxarna är döda. Men jag stod i alla fall upp för dem den här gången.
Camilla Björkbom
Vill du läsa Lena Lindströms rapport om vad fiskar är? Ladda ner den här:
http://www.djurensratt.se/portal/page?_pageid=33,3274326&_dad=portal&_schema=PORTAL
11-12 juli: Täfteåfestivalen
Lina fixar med bokbordet och förbereder sig för en dag med mycket folderutdelning och diskussioner.
Camilla diskuterar fiskar och hav med en till synes varm fiskhandlare från Västerbotten.
Kajnin tog en promenad runt konsertpubliken medan Lina samlade namnunderskrifter för att stoppa plågsamma djurförsök.
Överlyckligt barn springer över beachvolleyplanen med Djurens Rätt-ballong.
En av många gräshoppor som stöttade Djurens Rätts arbete i båset genom att hålla till på duken.
Text och foto: Evelina
18-19 juli: Tweepop i Värmlandsbro
Människor som gillar pop gillar inte bara pop - de gillar även djurrätt. Självklart vill man skriva på Djurens Rätts protestlista mot plågsamma djurförsök i Sverige!
Festivalens snyggaste bandare! Pop och djurrätt går hand i hand.
Med korta avstånd och mysig musik skapas en avslappnad, trivsam stämning. Perfekt för djurrättssamtal! Det var många som verkligen tog sig tid att lyssna, och funderade över vad vi berättade. Vi berättade om kycklingindustrin, om hur det är att bli uppfiskad ur havet, och vad man får lov att göra med levande och kännande varelser i forskningens namn. I svensk djurskyddslagstiftning gör man skillnad på hund och hund, beroende på om den befinner sig i ett vardagsrum eller i ett laboratorium. Man gör också skillnad på lax och lax, beroende på om den har levt vilt hela sitt liv eller om vi människor har fött upp den i en fiskodling. Det är precis samma djur. Det finns ingen speciell ras som heter "försöksdjur", som inte känner något, som inte lider och inte stressas av det vi utsätter dem för. Ändå gör lagen skillnad på djuren, inte beroende på vilka djur det handlar om, utan beroende på hur vi människor vill utnyttja dem. Djurskyddet är på människans villkor, inte djurens. Vansinne, eller hur? Det tyckte de flesta vi pratade med också. Men man kan ju förändra saker. Man kan sluta äta kyckling och fisk, till exempel. Ännu bättre är det om man slutar äta djur överhuvudtaget. En annan bra grej man kan göra är att bli Djurfadder! Det var många festivalbesökare som tyckte att det här med Djurfadder var en riktigt bra idé, och det är det ju också. Förutom att man hjälper oss att hjälpa djuren, kan man få sommarens snyggaste festivalarmband:
Äntligen har de kommit - våra snygga Djurfadderarmband! Vill du ha ett eget? Hitta oss på en festival nära dig, och bli Djurfadder! De här tjejerna har nog träffat Djurens Rätt tidigare i sommar, de där andra festivalarmbanden känner vi allt igen.
Säffle är ingen stor stad, men även i små städer finns det ett stort intresse för djurrättsfrågor. Från Säffle kommer tre riktigt kompetenta djurrättare som gjorde sommarturnédebut i helgen: Jennifer, Linnea och Julia. Bor du i eller nära Säffle? Intresserad av att aktivera dig? Spana in kontaktsidan för Djurens Rätt i Säffle, och hör av dig!
Jennifer är en riktigt peppad och engagerad djurrättare som har startat en ungdomsgrupp för Djurens Rätt i Säffle. Här ser hon till att listan med namn mot plågsamma djurförsök blir allt längre.
Linnea och Julia välkomnar två nya Djurfaddrar! En runda med protestlistan på campingen ger alltså mer än fler namn på listan.
Det finns en hel del musiker även bland besökarna. Vi träffade två schyssta killar som spelar i ett band som heter De Överlevande, som berättade om sin djurrättslåt Vill inte ha det. Lyssna på den här! En annan rolig överraskning var att bandet Pipas spelade på festivalen. Pipas, som består av Lupe och Mark, spelar inte bara trevlig pop, de är väldigt snälla också. Som veganer är de ju snälla mot djuren, men också mot Djurens Rätt. De donerade ett par ex av sitt senaste album som nyblivna medlemmar i Djurens Rätt fick med sig i infopåsarna senare på kvällen. Du kan lyssna på Pipas här.
De överlevande = Henrik och Johan!
Förra sommaren var det väldigt blött på Rip it up. Det var väldigt blött överhuvudtaget förra sommaren. I år var det bättre, men lite måste det ju regna (tydligen). Eller ganska mycket. Strålande sol övergick i ösregn, och så tillbaka till solen igen. Men inte sitter man och ugglar i tält för det, det är bara att ta fram regnkappan eller paraplyet och värma sig med lite übergullig pop vid scenen.
Sol, regn, och pop!
På kvällen rullade dimman in från sjön och lade sig över festivalen. Värmland är fint. Och lite kallt, på kvällen i alla fall.
Lördagkvällen bjöd på en massa regn, och att packa ihop infotältet klockan tolv på natten när det är jätteblött kändes inte som någon bra idé. Det måste nämligen ställas upp på tork i så fall, nedpackat blir det en bra grogrund för mögel och annat otrevligt. Söndagens väderprognos såg lite ostadig ut, men vi chansade på att tältet skulle hinna torka under natten. Men tji fick vi. Söndag morgon, halv tio. Vi öppnar tältet och vad hittar vi väl där? Översvämning! Regnet fortsatte vräka ner medan vi packade ihop, tältet har nog aldrig varit så genomblött. Tur att det var sol i Göteborg när vi kom hem, tältet fick torka i Slottsskogen medan Djurens Rätts lokalavdelning i Göteborg bjöd på vegoburgare. Lokalorganisationer är fina grejer. Hitta en nära dig på vår hemsida!
