29 juli - 1 augusti: Putte i parken, del 1
Svårt att se filmen? Kolla direkt på Youtube i stället!
Text och foto/film: Anna H
PDOL - Piteå Dansar och Ler!
23-25 juli: Skyfall och solsken i Helsingborg
Efter att ha spenderat ungefär 20 minuter med att vandra upp och ned längsmed Södergatan för att leta upp tältet vi skulle hålla till i fick vi äntligen syn på en grå bil med trycket Djurens Rätt. Bilen innehöll Anna och Anna, 3000 grillrecept, en massa annat material, tält och en vattenkokare som vi tillsammans släpade på som galningar för att placera på vår ”enorma” yta som vi så tjusigt fått tilldelade. Det vill säga mitt emellan ett enormt stånd med godis och en läderförsäljare. Men det var ingen som hade tid, ork eller lust till att gnälla onödigt mycket över detta utan vi satte istället igång med att i ett rasande tempo packa upp allting lite elegant.
Vår lilla allians bestod utav mig, Emelie, och mina två vänner Camilla och Olga. På plats fanns även Zofia, Johan, Anna H och Anna L. Efter lite information som verkade fruktansvärt knepig var vi genast i full färd med att samla in namn till 8hours-listan, dela ut recept och information samt signa upp medlemmar.
Olga är en hejare på att samla namn!
Till att börja med hade vi ett himla flyt, fast sedan började allting bokstavligt talat att flyta till följd utav ett störtregn.
Johan förbereder sig för att ge sig ut med recepten trots ösregnet, medan jag signar upp ännu en Djurfadder. Zofia ser till att det inte fattas ballonger till de små.
Vädret har inte alls varit speciellt rättvist tycker jag. Det har antingen varit regn och åska eller stekhet sol. Men det stoppade verkligen inte helsingborgarna från att komma och besöka oss och de allra flesta skrev på och pratade med mycket positiv respons. Om man bortser ifrån den äldre herren som började skälla ut mig och slå på min protestlista med motiveringen: ”Lämna det här till lantbrukarna! Ni står här och demonstrerar och det tjänar ingenting till! Ni vet ingenting om hur det är och det kommer att bli mycket dyrare att äta om ni ska hålla på och lägga er i!” osv. osv. Därefter erhöll jag ytterligare en utskällning utav en liten tant som tyckte att pensionärerna, de har det minsann värre! De får inte ens gå ut! Som om det nu skulle vara djurens fel. Egentligen tyckte jag mest att de var komiska och hade helt glömt bort dessa incidenter när en annan ännu mindre tant klappade mig på kinden och sa att det var superbra att någon kunde stå på djurens sida! (Fast hon skulle inte skriva på listan, för det var dubbelmoral.)
Det här gjorde vi mest hela tiden. Sedan tog de blå armbanden slut. Djurfaddrarna fortsatte dock strömma in.
Framåt halv tio eller någonting rundande jag och Camilla av för dagen med massor av nya medlemmar och ett hittills okänt antal protestlistor underskrivna.
FREDAGEN 24/7
Efter att ha tryckt i oss mackor innehållande höga halter lök, och efter inhandling av tuggummin för att medlemmar och protestlistepåskrivare inte skulle skrämmas bort, var vi återigen i full färd med att blåsa upp ballonger, vilket nästan tog död på en, lägga upp nytt material på bordet och prata igenom gårdagens dagsrapport.
Positivt: Bra respons och många medlemmar.
Negativt: Vädret.
En hel armé av djurrättsaktivister ser till att ingen passerar tältet utan att bli erbjuden vegorecept eller tillfrågad om man vill skriva på mot långa djurtransporter.
Våra första besökare trillade in lite innan elva och dessa bestod utav två herrar som genast skulle sätta igång med att ironiskt berätta om blodiga biffar och att de inte tänkte bli faddrar om de inte fick ett eget fadderdjur!
Jag: Men du kan klippa ut bilden på den här hunden (håller upp broschyren om djurförsök).
Man 1: Den hunden är säkert död för längesedan!
Jag: Ja, men han har säkert släktingar!
Varpå ett asgarv ifrån mina kollegor uppstod, och där står jag och försöker vara seriös och värva medlemmar. Men det räckte visst inte med övertygelse ifrån hans sida.
Man1: Men mjölk då, får man dricka mjölk om man är med här?
Jag: Det får du väl göra, men det är inte naturligt att dricka mjölk när man slutat amma, och speciellt inte ifrån något annat djur.
Man1: (Ser ut som Långben och verkar inte ha fattat någonting av vad jag sa) Men korna måste ju mjölkas!
Anna H: När de har fått kalvar ja, mjölken är ju till kalven. De har inte mjölk annars.
Man1: (Ser ut som långben igen)
Jag: Ja alltså mjölk sprutar ju bara inte rakt ut som mens. (Jag har INGEN ANING om varför jag sa det där)
En gammal tant som gick förbi tittade förskräckt på mig och hela tältet började skratta igen. Jag misstänker att det är så att ibland passerar onödig trafik (komens) min hjärna som bara måste ut, tyvärr. Men i vilket fall som helst tog man1 och 2 med sig lite broschyrer och man1 kom tillbaka ytterligare två gånger under dagen med nya frågor, och han handlade dessutom en kokbok! Båda herrarna inhandlade också en varsin pin.
"Ät inte min kompis" och "Skjut inte min kompis". Coolaste herrarna i stan blir man efter ett besök hos Djurens Rätt.
Fredagen var ganska lugn över lag, om man bortser ifrån en annan fräckis med ölmage som var tvungen att vråla HÄLSOIDIOTER! När han gick förbi. Eller han som halvskrek ”Truten!” åt mig när jag försökte ge honom ett recept. Vad svarar man på det? ”Åh, förlåt, jag försökte ge dig någonting alldels gratis som inte var reklam, ska genast sluta.”
Anna och jag fick även försöka tyda vad en liten dansk man sa, det slutade i alla fall med att han började gråta för att han blev så rörd av vårt (och våra danska kollegors) arbete för djuren, och lade 100 danska i skrammelbössan. Dagen efter kom han tillbaka och köpte en Animal Liberation-tröja, varpå vi fick sommarens förmodligen längsta beröm.
Runt tresnåret var det bara jag och Anna kvar då Camilla skulle försvinna till jobbet. Nilen intog tältet varpå den förstörde diverse kokböcker och annat som låg i en låda som hade försett sig själv med ett hål. Åskan kom också på besök och lurade in en bra bunt med folk i tältet. Anna L kom tillbaka på kvällen efter att även hon jobbat och jag försvann hemåt vid nio.
Nilen har åkt hela vägen från Egypten för att bosätta sig i Djurens Rätts infotält ett tag.
Dagens trupp: Anna & Anna, Camilla & Olga halvdag, Andreas och jag.
LÖRDAG 25/7
Självklart så skulle tåget gå sex minuter för tidigt denna morgon så att jag inte hann med det första. Ganska sensationellt egentligen då tågen ofta är sena. Så en timme för sent anlände jag, men Anna och Anna satt ändå bara och fikade så det gjorde säkert ingenting! Djurfadderrekord satte vi i alla fall och de där blå armbanden tog slut och endast några få blanketter fanns kvar. Tröjorna började också ta slut och även recepten. En hel massa kom och ville skriva på och handla saker, även när det var dags för oss att packa ihop.
Pins - alltid poppis.
Idag hade vi två nya medlemmar vid namn Simon och Linda som hjälpte till och jobbade arslet av sig! Andreas återvände också och även Camilla som varit och jobbat kom vid sjusnåret. Framåt småtimmarna (säger vi för att det ska låta fint, klockan var väl 23) började packa ned tältet efter att det fick utstå den sista störtskuren och monsteråskan. Alla recepten hade delats ut och vi var ordentligt trötta, folk började bli fulla och hungern skällde ut oss mer och mer för varje tabbe vi gjorde med att lasta saker på fel plats och i fel ordning.
Simon och Linda - nya medlemmar som genast gav sig i kast med praktiskt djurrättsarbete.
Efter mycket om och men tjuvparkerade vi där man nog inte fick och gick för att äta pommes, pizza och falafel (som såg äcklig ut, det var den säkert [Emelie har någon märklig aversion mot falafel/red.anm.])! Återigen fick jag bli offer för skrattsalvor när jag drog mina skitroliga ordvitsar som de andra sa var dåliga. Dessutom berättade Andreas hur hans forna dialekt lät, detta resulterade i att jag gjorde en mindre fontän utav Coca Cola.
Anna körde sedan hem mig och Camilla till Ramlösa där någon (jag) somnade som en elefant tillsammans med katten och vaknade mitt i natten utav att Camilla i sömnen säger ”Vill du skriva på listan mummel mummel djurtransport?” Det är en riktigt inpräntad mening tillsammans med ”grillrecept?”. Speciellt eftersom att Camilla aldrig pratar i sömnen så vitt jag vet, vilket bevisar att man jobbat hårt! Det har vi alla under de här dagarna och med över 70 nya Djurfaddrar och drygt 1400 namn på 8hours-listorna kan vi säkerligen klassa oss som skitbra.
På festivaler ska man testa nya smaker har jag hört. Undertecknad testar tuggummiutbudet.
Text: Emelie Hansson
Foto: Camilla Bergvall och Anna Hallin
Vi visar film på Urkult - torsdag 30 juli kl.11 i Markusgården
Då visar Djurens Rätt den prisbelönade dokumentären The Witness. Se trailer här: http://www.youtube.com/watch?v=3Gv0y1qYx1w. Filmvisningen är förstås gratis.
Efter filmen hittar du oss alla dagar på Solidaritetstorget. Vi ses på Urkult!
Hälsningar,
Djurens Rätt
24-26 juli: Medvetna konsumenter på Mossagårdsfestivalen
Nu den 24-26 juli anordnades den ekologiska festivalen Mossagårdsfestivalen i Veberöd här i Skåne och vi i Djurens Rätt Lund bestämde oss för att delta - alla tre dagarna! Ett eget litet sommartunéstopp, minsann! Såhär såg det ut:
Jens, Lina och Zofia!
Något av det första jag gjorde när jag kom dit med fredagsgänget, efter att ha lagt märkte till de sporadiskt utplacerade bajamajorna, var att skriva slagkraftiga bajamajelappar. Efter Hultsfredsfestivalen kommer jag ihåg ungefär hur de var formulerade.. Till min glädje fungerade de hur bra som helst! Jag minns särskilt en dam som kom fram och ville bli Djurfadder direkt efter att ha läst en lapp, utan att ens vilja veta mycket om Djurens Rätt eller vad ett Djurfadderskap innebär.
"Hej, jag vill bli Djurfadder, jag såg vad ni hade skrivit inne på bajamajan. Jag tycker så synd om de små stackars kycklingarna. Så kan vi ju inte ha det!"
Ren allmänbildning.
Något som säkert också hjälpte oss på traven var Johans Djurfadder-kossa som fick hedersplatsen på infobordet!
Såklart var det också många som skrev på våra 8hours-protestlistor, bland annat den här ekologiska mjölkbonden som inte heller tycker om för långa djurtransporter!
Dessutom blev det en hel del utdelat material (jag tror inte någon tackade nej till våra vegetariska grillrecept!), ballonger till barnen och en drös vegetariskt startpakets-kort till ungdomarna. Dessutom sålde vi slut på våra stora pins, så när som på en. De små var inte lika poppis. Man vill ju att det ska synas vad man står för! =)
Jag kan avsluta med en festivalbild på artisten/poeten (tillika vegetarianen) Emil Jensen som faktiskt har ett citat på Djurens Rätts startsida...!
Emil Jensen: "Det som Djurens Rätt och Amnesty jobbar med varje dag - det är demokrati och passion."
För övrigt tyckte jag att det var väldigt trevligt att festivalen, av miljöskäl, var helvegetarisk vilket "tvingade" de köttätare som också fanns på plats att smaka exempelvis hamburgare eller tortilla - utan djur! För oss andra veganer och vegetarianer var det mest skönt att bara kunna beställa mat utan att behöva sålla i menyn för en gångs skull.
Just det! Jag måste ju berätta! Komikern Peter Wahlbäck (stolt vegetarian och van djurrättsförespråkare) kom fram till vårt stånd efter sitt uppträdande och ska ha uttryckt sin glädje för vår närvaro! Ett av mina personliga favoritcitat från honom är ur ett nummer av tidningen Hälsa där han sade: "Jag blir sur när folk kallar sig intellektuella och äter kött! Det är en stor bit man inte har fattat då."
Du är klok du, Peter!
Text: Zofia Nordqvist
24 juli: Katapultfestivalen - liten men ändå stor!
Fredagens turnéstopp på Katapultfestivalen gick över förväntan....
Kära turnéutrustning
Utanför Ekerö i Jungfrusunds marina bliddes plats för ett litet område innehållande en liten festival men med grym positiv atmosfär hos både medverkande, arrangörer och besökare.
De flesta besökare var (som de flesta festivalbesökare är) av den yngre sorten, men många medleålders och båtägare hittade också in till festivalen!
Zandra fixerar upp duken!
Bland annat så upptäckte jag två bekanta ansikten sedan tidigare stopp, varav den ena hade på sig sin premie han fått av mig då han blev Djurfadder på Peace And Love - ett kärt återseende. Till min förvåning (eller inte...) så röjde han på scenen under Ska n Ska´s spelning. Han är tydligen frontare i bandet - kul!
Vi fick besök av Stefan Sundström som tillsmamans med sin dotter stannade upp och lyste upp vårt tält och såklart skrev på protelstlistan för 8-hours kampanjen! - Kul!
En massa massa massa givande samtal med intresserade och funderande köttätare ägde rum i tältet och alla samtal var mycket givande - kulkulkul!
Jag, Zandra och Tove trivdes som fisken i vattnet under festivalens morgon in på sena natten. Underbart!
Vi fick finbesök i tältet av Promoe precis innan nedpackning av tältet!
Stolt nybliven Djurfadder! Håll utkik efter den exklusiva intervjun som gjordes...!
Text: Susanne Westerlund
Foto: Britt-Marie Westerlund
16 juli: Di Leva livar upp Borås
Sommartorsdag i Borås igen. Och inte vilken som helst, DiLevakäll! Vi gjorde vårt bästa för att ordna med en påhälsning vid tältet av denne sympatiske man men han hade nog annat att stå i.
Vädret, som nu mer och mer börjar likna det trygga, stadigt ostadiga väder vi är vana vid i Borås svek inte idag heller. Dock blev det helt okej framåt kvällen. Med kvällen kom också folket, men trycket var inte särskilt högt idag och den där riktiga anstormningen uteblev. Vi hade visserligen konkurrens av någon fotbollsmatch på arenan så det kan ju förklara saken.
Vi trogna volontärer deppade ju inte för det utan ångade på och värvade inte mindre än fem nya djurfaddrar! Ett par 8hour-listor fylldes också, samt en Rädda-kajorna-i-Borås-lista. Lite fjuttigt tycker jag allt men många verkade förvånansvärt negativt inställda till stadens kajor. Så det blev lite diskussion kring just detta, som dessvärre vid ett par tillfällen resulterade i sura besökare och några kastade glåpord. Lite tråkigt.
Blunda alla barn! Det är inte som det ser ut. ... Dessvärre i verkligheten.
Kajnin är alltid en fascinerande varelse.
Sen dog det en stund och folket tycktes som bortblåsta. Men, godmodiga som vi ju är tog vi nya tag och plockade fram vårt hemliga vapen Kajnin, som gjorde ett snabbt appearence och gjorde både oss, stora och små människor glada.
Kvällen flöt på i hyfsat stadigt tempo och vi delade ut recept, ballonger och vegetariska startkit. Vi svarade på en rad nya underliga frågor, stötte i vanlig ordning på svårflörtade skeptiker, blev påhejade av en tant och gick i skift för att se DiLeva på torget. Helt okej kväll. Bra jobbat av oss!
På´t på torsdag igen kamrater!
Text: Sofia Andersson
Foto: Alla (tror jag)
Helgplaner - ses vi?
Den här veckan har vi precis fått nya kompisar: Katapultfestivalen har välkomnat oss med öppna armar till sin fantastiska festival, där vi hoppas få träffa både Promoe, Monde Yeux och många andra bra artister. Om du är i stockholmstrakten så hoppas jag att vi ses där på fredag!
Du kanske redan har träffat oss ute i sommarsverige? Om du har det, så vet du vad jag pratar om - musik, sol, vegorecept, ballonger, jätterävar, regn, ekologiska t-shirts, glada leenden, viktiga frågor, fladdrande flaggor, Summer of Liberation helt enkelt.
Om du inte har träffat oss än, så har du din chans nu, för i helgen finns Djurens Rätt här:
22-25 juli: Piteå Dansar och Ler
23-25 juli: Helsingborgsfestivalen
24 juli: Katapultfestivalen
24-25 juli: Mossagårdsfestivalen
24-25 juli: Möllevångsfestivalen
... och här hittar du resten av turnéschemat.
Vi ses!
15-17 juli: Hälsingland tour
Dag 1: Gävle, Sommarkväll i Gävle
Gävle var vårt första stopp på "Sommarkväll i Gävle" som i första hand präglades av en massa barn som kommit dit för att njuta av allsång med Hanna Hedlund och Markoolio i vackert väder. Markoolio uteblev och blev inringd av Hannas man Martin Stenmark som lyste upp scenen som huvudakt.
En massa barn betyder en massa utdelning av barntidninmgar, de vi hade med oss till Gävle försvann i ett nafs!
En annan höjdpunkt under kvällen, förutom att träffa alla engagerade och djurälskande barn, var att få hänga med Gävle lokalavdelnings ordförande Veronica och aktiva Lisa! De är guld värda!
En överblick av Slottstorget i Gävle och Sommarkvälls -området.
Man kan skymta vår fina blå flagga rakt fram vid träden!
Det gick, måste jag säga, i jämförelse med i södra Sverige otroligt trögare. Men så är det i Norrland, man jagar mer och fiske är vanligt som hobby, därför har man mer att jobba för här uppe. Det är ingen förutfattad mening om människor utan endast hur det fungerar med djurättsarbete här uppe: man måste kämpa desto hårdare här för att nå ut med sitt budskap.
Till slut lossnade proppen och vi fick ut en massa massa massa gratismaterial. En hel kartong recept, dvs 1000 st, av ena sorten och cirkus 200 av en annan receptsort! Dessutom en hel del tidningar - fantastiskt!
Albin från Gävle blev en duktig receptutdelare utanför vårt tält -tack!
Albins kompis var så snabb att roffa åt sig nya recept och dela ut så att vi
aldrig ens hann ta kort på honom....snabb som vinden kallar vi honom!
Felicia, Linnea och Emilia; de tre gladaste tjejerna i Gävle som mer än allt
ville hjälpte Djurens rätt på plats i Gävle!
Dag 2: Söderhamn
I Söderhamn blev det "street-style" då vi tyvärr inte kunde stå kvällstid inne på Söderhamns "Trivselkväll"-område. Det var riktigt givande. Vi delade ut en hel del recept där vi barrikerade oss på den "stora" gågatan i Söderhamn. Slutsats: det bor inte så många i Söderhamn. Vilket var som någon förklarade på plats: "Inte många ungdomar bor här, mest pensionärer". Men ack lika viktigt att nå ut till alla åldersgrupper givetvis!
Jonas delar ut sommarrecept på Köpmangatan i Söderhamn.
Trevliga café och butiksägare lät oss lämna recept och foldrar i butiker, sen fick frisörer och blombutiker på Köpmangatan några balla Djurens Rätt- tidningar att ha i sina väntrum. Som tur var så blev det bara ett kort duggregn och vi fick njuta av solen mest hela dagen!
Maria Karlström, gammal Djurens Rätt-aktivist och medlem sedan länge tillbaka!
Så här nöjda var vi efter att ha kört från Söderhamn och sett alla bilar vi åkte förbi med kvarglömda Djurens Rätt-recept på vindrutan hehe. Och sen fick vi upp vårt 6-manna tält helt rätt också den här gången!
Vi gav oss av till Mohed och tältade vid en vacker sjö, här är det spritköksmiddag på gång!
Dag 3: Bollnäs, Fredagsrocken
Tältuppsättning! Klart!
I Bollnäs var det nattetid som gällde, vi satte upp tältet på Långnäsparken där Fredagsrocken skulle sätta igång vid 21.
Människor kom redan vid 20-snåret (vilket vi såklart gladdes åt) och vi såg fram emot bollnäsarna!
Tiden gick och ingen kom fram till tältet, inga! Jaha tänkte vi, det är ju fortfarande Norrland så en annan taktik: vi går fram till folk och delar ut blad och kort och recept och allt vad vi har med oss. Det togs emot! Däremot var inte protestlistan så poppis, eller jo, men folk här blev extremt runda om fötterna efter ett kort tag så gratismaterial var det vi fick satsa på här med! Vi fick en del underskrifter, men framförallt en hel del samtal om djurrätt och veganism. Nästan alla gav oss beröm för vårt kämpande och önskade oss lycka till och sa åt oss att återkomma mer i Norrland för här "Jagar ju folk mest hela tiden".
Sista kvällen i vackra Norrland, här i Solnedgången med Djurens Rätt i förgrunden!
Vi träffade på två Djurens Rätt-medlemmar boendes i Bollnäs; Helen och
hennes syster, som glatt hjälpte till att fösa fram partyfolk till protestlistan!
Norrlandsturen är nu över och jag sitter och tänker på det vi i Gävle satt och pratade om; det är ännu svårare att känna att man gör någon skillnad som djurrättare i Norrland då inga verkar ta till sig eller lyssna. Många i Norrland jagar eller fiskar eller är helt enkelt inte vana med djurrättsarbete på samma sätt som folk är mer medveta om söderut. Det är just därför det är desto viktigare att göra insatser och fler aktioner på dessa ställen!
Om man som volontär, aktivist eller initiativtagare gör ett event där man känner att "oj, vad trögt det går här" så är det precis rätta stället man är på! Så länge det är mycket folk i omlopp och du är där och representerar djurrätt eller Djurens Rätt på något vis så syns du och märks och det är en insats för livet! Att så frön på dessa ställen där inte mun-mot -mun pratet om djurrätt finns kommer att skapa det! Vissa saker tar tid, tyvärr i vissa avseenden, men vissa saker måste också få ta tid. Men viktigast är att man inte slutar kämpa utan att man tänker om man kämpar så går det framåt och gör så himla mycket mer än vad det kanske känns som! Det är vad vi märkt på denna tur, många är mycket kritiska för att de inte vet vad det är vi håller på med medan andra tackar oss för att vi ger oss ut till dem och lär istället för att "glömma bort dem". Fler aktioner till småsamhällena people! Såna småa insatser kan göra såna stora resultat!
Text: Suss
Foto: Jonas Eilertsen
17-18 Juli, Överkalix marknad
Mottot för vår insats var hellre lite än inget. Så blygsamma hade vi inte behövt vara då vi stod och delade ut material i sammanlagt nio timmar i två dagar. Vårt infobord låg lite vid sidan om folkströmmen men några hittade fram till oss, bland annat en tioårig vegetarian och medlemmar från Helsingborg.
Josefine delar ut receptfoldrar. Många var glada över att få vegetariska recept, en del var skeptiska till vårt budskap och vegetarisk mat.
Linnea vaktar infobordet. Tejp och stenar är bra att ha när det blåser.
Joakim, Marianne och Katti delade ut foldrarna "Grillat, grönt och gott", "Fördomar mot djur" och "Vägen till vegoland". Katti samlade även in namnunderskrifter till uppmaningen om att FN borde anta ett manifest för djurs rättigheter.
Resultatet av de två dagarna är att djurrättsbudskapet har synts på marknaden, nya djurrättare har engagerat sig, foldrarna har spridits och finns nu förhoppningsvis i hundratals hem och väcker en tanke för djuren som leder till ett agerande.
/Josefine Jönsson
19 juli: Trollhättan, the final day...
Kristoffer - alltid redo med recepten!
Efter en helt underbar, superlyxig kvällsmat igår natt och en fantastisk frukost imorse var det återigen dags att ta sig in till "city" och Torget, och tro det eller ej, men tältet stod faktiskt fortfarande upp! Till skillnad från igår hade vi vädret på vår sida idag med uppehåll och lite sol en stund, och inte en droppe kom det på hela dagen.
Titta! Blå himmel!
Till en början var det något frunktansvärt segt, då jag gissar att de flesta Trollhättanbor låg hemma och var bakis, tillochmed nykterhetsorganisationen i tältet brevid var sena idag, men jag hoppas verkligen att de inte var bakis. Runt middagstid var granntälten uppe och folket hade börjat våga sig fram. Recept eller recept delades ut och namnen fyllde sakta men säkert protestlistorna. Liselotte dyker upp och receptutdelningsmedelhastigheten höjs ordentligt.
Liselotte kom med bussen hela vägen från Göteborg - och tog med sig sitt allra soligaste humör!
Ännu lite senare kikar två damer in, och det visade sig att de var ruskigt intresserade av djurrätt och Djurens Rätt, köpte varsin "oldwomanbag" och pin, för att ett par timmar senare dyka upp igen och köpa varsin exakt likadann pin till, för den första kunde ju faktiskt försvinna eller gå sönder, mycket trevliga damer detta och sådanna vill vi se fler av! :)
De här två damerna gjorde ett stort intryck på oss allihop, och piggade upp oss då dagen kändes lite trött och seg. Tusen tack för att ni kom förbi!
Sedan fick jag även den stora äran att träffa morgondagens djurrättare, elva och tolvåriga Astor och Ludvig, som igår fått varsitt recept och nu bestämt att de skulle starta djurrättsorganisation, detta var också mycket trevliga killar med många bra frågor.
Unga, peppade och med tusentals bra frågor - Trollhättan har definitivt ingen brist på bra djurrättare i tolvårsåldern.
Under dessa tre dagar mötte vi väl ingen direkt otrevlig människa, dock en massa väldigt positiva människor och medlemmar som berömde oss. När dagen led mot sitt slut satt fyra glada, trötta och nöjda aktivister på en parkbänk och fikade och utvärderade dagen, och inte ens då fick vi vara ifred från beröm och uppskattning av det vi håller på med, otroligt trevligt!
Djurens Rätts ballonger - alltid lika populära.
Med tio nya Djurfaddrar, tretusen (!) utdelade recept och med massa annat material kvarlämnat i Trollhättebornas händer, satte vi oss nöjda i bilen och började rulla mot Götet. Tack till alla som ställde upp i helgen! Vår underbara turnécoach Anna och Liselotte kom från Göteborg, Gunnel från Vänersborg, Marie kom från Ljungskile, medan Hanna, Victor och Manuel anslöt i Trollhättan. GREAT! Och tack till alla er där ute som gör det här möjligt! Ni är guld värda! Vi lär säkerligen ses någonstans i sommar. Tills dess, ha det finfint!
Det kom lite skum från fontänen som vi lekte lite med mellan varven...
...undertecknad visar sig vara en hejare på att nicka skum!
Vid tangenterna och alltid på djurens sida,
er Kristoffer.
Text: Kristoffer Truedsson, foto: Anna Hallin
18 juli: 1 500 namnunderskrifter på Trästockfestivalen
Några tältbesökare poserar med sina nya snygga Djurens Rätt-tygkassar.
Drygt 30 nya Djurfaddrar/medlemmar.
Ca 1 500 namnunderskrifter på 8hours-listorna.
Över 2 000 utdelade foldrar och visitkort.
Ca 40 personer som såg filmen ”The Witness” på våra visningar under filmfestivalen som var en del av Trästockfestivalen.
Även festivalarrangörerna skryter med siffror och rapporterat att 30 000 personer besökte festivalen vilket är rekord.
Vårt besök dokumenterades i lokaltidningen Norra västerbotten med en liten notis med en bild där undertecknad delade ut receptfoldrar.
18 juli: "Sommarrecept från Djurens Rätt?"
Hej! Idag bloggar jag, Hanna Fruberg, om våra framsteg här på Fallens dagar!
Iklädd nyaste Djurens Rätt-tröjan och med recepten i högsta hugg!
Den andra dagen i Trollhättan, min fina hemstad, bjöd inte helt oanat på en hel del regn. Skurarna, mer eller mindre kraftiga, avlöste varandra på löpande band, men trots det så var det full fart och mycket folk ute och knallade runt bland marknadsstånd, mini-karuseller och organisationstält, liksom vårt eget. Vissa knallare tycktes dock ha lite svårt att anpassa sig till vattenmängden som släpptes på dem. På min väg från toaletterna i Folkets Hus fick jag bevittna en hel del stressade försäljare som förhoppningsvis oavsiktligt tömde sina presseningstak på vatten, rakt på sina kunder! Jag förväntade mig först arga meningsutbyten mellan kund och knallare, men gick sedan vidare tyst fnittrande när jag hörde den förvirring som uppstod över vad som precis egentligen hände.
Vår godisförsäljande granne hade koll på att inga kunder dränktes när takvattnet avlägsnades...
Trots det inte minst sagt påfrestande vädret så var vi ett glatt och positivt team i vårt fina tält på föreningsgatan. Förutom gårdagens styrka bestående av Anna, Kristoffer, Marie och mig själv fick vi nu sällskap av självaste ordförande i Trollhättans lokalförening, Gunnel och lite senare på dagen kom även vår alltid lika entusiastiske Victor. Många fina receptfoldrar delades ut från hans händer, men hans ihärdiga arbete blev tyvärr inte helt uppskattat av riktigt alla. Vår granne tvärs över gatan, Aloe Vera-försäljaren, tyckte att Victor var lite för tilldragande för vissa potentiella kunder. Men efter att vi hade klarat upp ett och annat missförstånd så visade det sig att han var ett stort fan av vad Djurens Rätt kämpade för, förvisso så stod han fast vid att han aldrig skulle kunna sluta äta kött, men var öppen och ödmjuk inför den information som Anna delade med sig av.
Gunnel, stabil ordförande i Trollhättan-Vänersborgavdelningen, samlar massor med namn trots regnet.
Victor, här i rävkläder, är superpoppis hos barnen. Kanske lite för poppis..?
Våra alltid lika glada grannar IOGT-NTO bjöd även idag på sig själva och stod ofta utanför sitt tält och dansade medan de erbjöd förbipasserande det alkoholfria vinet med jordgubbsmak. För min del var det väldigt härligt att ha någon att stå att sucka lite med efter att ha sagt "Sommarrecept från Djurens Rätt!?!?!" för den 500e gången med lite för pipig röst.
Ifall vi inte skulle bli tillräckligt blöta utanför tältet hade vi även kontinuerlig vattentillförsel till insidan via detta stuprör.
Här är en som verkligen hittade rätt infotält!
Dagen bjöd även på en hel del överraskningar, bra som dåliga. Det var roligt att prata med de många väldigt unga (<16) som kom fram och pratade och var positiva och ivriga med att skriva på namnlistor och tyckte att det vi gör verkar intressant. Förhoppningsvis går de sedan hem och övertygar sin föräldrar med sina receptfolders, eller varför inte prövar på att lagar lite av maten själva för att bjuda dem på!
Det var också lite chockande och en aning obehagligt att komma i direkt kontakt med de djurförtryckare som vi ofta redovisar i våra häften. Människor som tittar skeptiskt på våra affischer och namnlistor för att sedan slänga ur sig något i stil med "Det där kan jag ju inte stödja, mitt jobb är ju att köra djur för länge!". Människor som man inte tänker sig att de ser ut som de gör och vandrar bland oss, utan som på något sätt blivit avskärmade från alla andra empatikännande människor för att kunna trycka undan sitt eget förnuft och samvete.
Några av mina vänner kom på besök, och en av dem passade på att bli Djurfadder. Välkommen till Djurens Rätt!
När jag ser tillbaka på dagens arbete såhär efter en god middag och med ett par torra strumpor på fötterna så känner jag mig riktigt nöjd och stolt. Jag lyckades själv värva två nya Djurfaddrar och vi lyckades få ihop massor med fulla namnlistor och ännu en låda med utdelade recept och förhoppningsvis har vi också ge många en tankeställare, så att även de väljer att ställa sig på djurens sida!
Lite blötta, lite trötta. Men alltid på djurens sida.
På återseende,
Hanna.
17 juli: Djurens Rätt konkurrerade med Miss Li
Det eviga energiknippet och inspiratören för djur och människor, Camilla Björkbom, tankade djurrättsbilen för att åka upp till Trästocksfestivalen (16-18 juli) i Skellefteå.
Snart stod djurrättstältet uppställt på festivalområdet med de trevliga grannarna, Grön Ungdom och Ungdom mot rasism. Malte Lindstam, aktiv i Umeå lokalavdelning och med i förbundsstyrelsen, stod och pratade med några potentiella Djurens Rätt-medlemmar, flankerad av Moa Lindholm, en 15-årig eldsjäl från Skelleftå, som efter denna musikfestival troligtvis får sällskap av flera nya medlemmar.
Inte helt förvånande blev godisfesten en hit med många sötsugna musikfantaster som glatt tuggade i sig vego-godis till tonerna av Mikael Wiehe i bakgrunden. I utbyte mot några sega färgglada godisbitar skrev de flesta gärna på 8 hour-kampanjen mot långa djurtransporter.
En Grön ungdom-medlem hoppade glatt ner i kodräkten för att krama såväl barn som vuxna och dela ut ballonger som snart satt i var barns hand på hela festivalen. Om festivalbesökaren inte mötte Djurens Rätt genom vår fina ko eller namninsamling så gjorde hon det på bajamajan, där hon kunde läsa att en gris på cirka 90 kilo tvingas spendera hela sitt liv i ett bås ungefär lika stort och smutsigt som en bajamaja. Även den gripande filmen The Witness, som Djurens Rätt visade på området, drog ganska mycket folk trots konkurrens med självaste Miss Li som spelade samtidigt.
Det gick ingen nöd på Djurens Rätts festivalteam i Skelleftå. Camilla försåg oss med fin-fin vegofrukost i solen bredvid vårt sovtält på campingen och på festivalen serverades en supergod vegansk thaigryta med kokosmjölk och sojakött. Fint väder med mestadels solsken (med några enstaka regnskurar), intressant camping-upplevelse, spännande djurrättsliga samtal och en skön stämning i teamet gjorde detta stopp på sommarturnén till en höjdare, för oss som var med och förhoppningsvis även för djuren.
Text: Martin Smedjeback, foto: Camilla Björkbom med flera
Sommarturnén intar Vännäsdagarna
17 juli: Och recepten flödade...
Vid infotältet träffade jag Anders...
...och Hanna, som var gött nöjd med att ha blåst upp ungefär 73000 ballonger.
Väl på plats träffade jag Anna som gav mig information om hur jag skulle göra och hon visade mig även alla broshyrer. Det var mycket information på en gång men jag lärde mig snart. :)
Här är Kristoffer, vars specialitet är att jaga folk med veganska grillrecept.
Jag fick också en t-shirt och en hög med sommarrecept som skulle delas ut, jag gav mig glatt ut bland folket och delade ut. Tror jag kommer drömma om sommarrecept i natt.
Såhär fint är nu Trollhättans minsta affischplank!
Tiden gick fort och folket var väldig positiva till att både ta emot sommar recept och skriva på listan om att stoppa långa transporter. Dagen har varit jätterolig och jag är på plats i morgon igen. :)
Med en Säg nej till päls-tröja och ett gäng grillrecept - redo att ta över Trollhättan!
Text: Marie Forsström, foto: Anna Hallin
9 Juli: I'm singing in the rain
....och återigen möts vi till en början av två glada typer i Stadsparken för att så småningom bli sju personer, vilket just då kändes väldigt överdrivet då parken var helt folktom. För Borås är ju faktiskt Borås och det märktes. Regn, regn och ännu mera regn. Det positiva vi fick ut av detta var nog att vi satte nästan nytt rekord i tältmontering. Två timmar efter start var nog inte humöret riktigt på topp hos någon av oss då vi endast hade fått delat ut fem recept och fått två namn på protestlistorna och vi hade inte heller vädret på vår sida.
Claires snygga entré skyllt. Akta dig bara för forsande
pölar från taket.
Men sen kom det vi väntat på, uppehåll! Rusandes ut med listor och recept och humöret på topp, vissa fyllde listor på löpande band och fick recept efter recept utdelat, och för andra gick det aningen segare.
Sofia är allitid redo med namninsamlingen och laddad för diskussioner.
Folket var som bortblåsta när det återigen kom några droppar, och de enda som besökte oss då var, vad ska man säga, aningen speciella. Efter den skuren var det sex av oss kvar och då kom vi på att plocka fram det hemliga vapnet, Kajnin! (Fatta vad mycket folk han drar!) Han kandidaterar nog till en av de populäraste kaninerna i Sverige, om han inte redan är det.
Gänget gör sig väl förberedda för Kajnins återkomst...
... och han är lika populär som alltid.
Med discomusik framför oss, schlager från ena hållet och en blandad kompott bakom oss började faktiskt folk verka mer intresserade och det blev ett flertal riktigt fina samtal, och några mindre fina. Guldstjärna till dagens hjältar! Mathilda och Sofia som turades om att vara Kajnin hela kvällen och som de svettades! En annan trevlig sak under kvällen var en man som verkade någorlunda intresserad av vårt arbete. Han var villig att hjälpa oss dela ut foldrar och samla in namn. Så han fick några recept och en "håll dig uppdaterad" lista, 15 minuter senare var han tillbaka och hade då delat ut alla recepten och fyllt listan, wow! Han fick några recept till och ännu en lista och en stund senare var han återigen tillbaka med yttligare namn.
Den här härliga besökare samlande in två listor inom en halvtimma.
Tack för hjälpen!
Äntligen tre poliser som skriver på namninsamlingen!
Bra jobbat Djurens Rätt!
Tre glada tonåringar var på väg till McDonalds. Men inte kunde de
motstå volontärernas matlåda med go pastasallad och tofu-speciale.
Mums!
Och de som tänker att boråsare är snåla får nog tänka om, då Kajnin lyckades samla in närmare 150 kr i bössan! Kvällen gick ruskigt fort och när det väl var ihop plockat hade alla förutom tre glada själar vandrat hemåt och dessa tre själar satte sig på en parkbänk och funderade och diskuterade vad som hänt under kvällen, med massa musik i bakgrunden och stadsparken framför dem som lystes upp av gatlamporna....
Djurens Rätt skall synas överallt! Här har Kristoffer precis suttit
plancher vid lekhörnan en bit ifrån tältet.
Over and out! Nästa sommartorsdag intar Thomas Dileva Stora scenen och vi ska se om vi inte kan få honom att bli medlem.
Text: Kristoffer Treudsson
Foto: Kristoffer Treudsson, Sofia Andersson, Alexander Thorander
Stora godisfesten på Trästock - fredag kl.18
Passa på att kolla in sommarens snitsigaste grill-recept, plocka upp ett vegetariskt startpaket och köpa årets snyggaste tygkasse i ekobomull samtidigt som du kalasar på veganskt godis från ScandiCandy.
11 juli: "Vill ni utrota korna?"
Tredje dagen på Hultsfredsfestivalen. Lera, lera och återigen lera. Regnet öser dock inte ner men kylan finns fortfarande kvar i luften. Hultsfreds besökare misströstar icke, utan har snarare ett större intresse av att få vara med. Teamet jobbar hårt och engagemanget byggs på.
Människor med andra åsikter än oss stannar, tittar på vårt tält och blir sugna på att diskutera. Bland annat en köttproducent och en "mjölkpåg" - som personen föredrog att kalla sig - och frågade om vi vill utrota alla kor. Sådant leder både till givande samtal och till samtal där man inte kommer något vart.
För mig är det en självklarhet att inte stödja köttindustrin och dess vapendragare. Därför känns det fortfarande otäckt ibland att personer som både sett och läst vad som pågår innanför djurfabrikernas väggar, fortsätter att välja en köttbit på tallriken, framför ett godare djurfritt alternativ.
Argumenten mals på men inget biter fast och det blir svårare för mig att förstå hur ett uppsprättat vildsvin (ett av mattälten på området) kan vara aptitretande. Som tur är är majoriteten av våra besökare intresserade av att göra skillnad för djuren på ett eller annat sätt.
Text: Anahita Apifera
Anahita Apifera i Djurens Rätt-tältet.
Foto: Anna-Maria Marklund
9 juli: Fullt ös trots regn och kyla
Idag har det varit fullt ös. Alla har hållt humöret uppe trots att det har regnat och varit lite kyligt. Tidigt på eftermiddagen fick vi besök av Hultsfredskören som peppade oss med en hyllningslåt. Tältet har alltid varit välbesökt och Djurfaddrarna har strömmat in. Vi har upptäckt att det inte finns någon gemensam mall för hur en Djurfadder är och ser ut. Allt från hästtjejer och kattanter till sumobrottare och tomtegubbar har besökt oss. Till och med Mona Sahlin visade intresse för 8hours-kampanjen, men ville av principskäl inte skriva på vår namninsamling. Också värt att nämnas är att vi kommer att höras av Radio Kalmar imorgon. Överlag är vi mycket nöjda med dagen och hoppas på en lika lyckad fortsättning på veckan.
På återseende!
Text: Karin Persson, Pauline Sjöbom och resten av Hultsfredsteamet
Tre nyblivna Djurens Rätt-medlemmar.
Foto: Anna-Maria Marklund
