Gulnande löv eller inte, det struntar Luleåsolen i och lyser denna fredag över Bottenviken. I minnet är Luleå en stillsam norrbottnisk småstad vid havet, med folk som hukar i täckjackor med uppdragna kapuschonger alltmedan ishavsvindarna rusar fram längs raka gator.

Vi som växte upp här satt i Norra hamnen eller hängde utanför Filmstaden och längtade efter andra städer. Vi längtade efter städer där vi trodde att de stora grejerna skulle hända. London, Stockholm eller i allafall Umeå. Det verkade hela tiden finnas mer där utanför. Mer hardcore-spelningar, mer demonstrationer, mer vegetariska restauranger, mer Govindas, mer veganer, mer Dennis Lyxzén, mer Hare Krishna, mer The Smiths och "Meat is murder", mer engagemang. Vi ville vara mitt i och inte alltid vid sidan av.

Det var då. Men idag tog vi sommarturnén med oss till Luleå på sommarens sista dag och Luleå var med fullt ut när det händer. Inte vid sidan av utan mitt i. Gamla medlemmar, intresserade gymnasister, lokaltidningarnas reportrar och lokal-teve Nordnytt var där. Även Mark, semestrande djurrättsaktivist från USA som tagit sig från Finland över Torneälven, för att hitta själsfränder på gågatan i Luleå.



Håkan, ordförande i Luleå lokalavdelning.

Det blev fullt upp och ordentlig fart och fläkt för mig och Håkan, ordförande i Luleå lokalavdelning. Vi hann knappt dela ut de tidningar vi föresatt oss. Folkströmmen till tältet var så konstant att vi så snart vi tagit ett steg ut på gatan med en framsträckt tidning i handen nästan genast fick se till att kliva tillbaka in i tältet för att hälsa någon nyfiken besökare välkommen.


Jag, semestrande djurrättsaktivisten Mark från USA och Håkan.


Lite oftare blir det kanske att vi pratar om jakt, fiske och renskötsel under ett turnéstopp i Norrbotten mot i andra städer. Jag tar gärna tillfället i akt att få berätta om farfar i Överkalix som vid 89 års ålder fortfarande ger sig ut i skogen när det vankas älgjakt. Men det är ju inte för skjutandet och dödandets skull, säger farfar.

Det som farfar tycker är så roligt med jakten är samspelet med hunden och den ordlösa kommunikationen när de förstår varandra, det är guldgrå höstmorgonar med dimman som stiger över myrarna och så det glada jaktlagets gemenskap runt kaffetermosen.

Men farfar, säger jag ju då såklart, tänk om ni skulle ta med er kameran ut i skogen. Samma fingerrörelse och upplevelse men helt annorlunda utgång för älgarna. Sedan kan ni träffas med jaktlaget, ta en konjak och kolla på era bilder med diaprojektor. Älgar är ju så fascinerande djur.

Den man, som just tillkännagett att han är jägare vilket föranlett att han utsatts för ovanstående lilla reflektion, blev tyst och sa sedan att nå jo, från det perspektivet har jag då aldrig sett det. Sedan skrattade vi. Allvar förklätt till humor är inte så dumt ibland.

Det känns i luften som att det är sommarens sista dag och sommarturnén går mot sitt slut. Ännu är det ett tag kvar till långvintern i Luleå. Eller som Håkan säger när vi delar ut de sista exemplaren av foldern Grön Glad Sommar: "För i Luleå är det alltid sommar. Det är bara lite svalare ibland."

Från Luleå för djuren,
Camilla Björkbom
Kampanjcoach
Djurens Rätt