26 juni: Knökat med veganer

Medan Anna höll i trådarna för Metaltown åkte jag tillsammans med Lise och Malin till östra Göteborg för att representera Djurens Rätt på Hardcoretown. Affischen antydde att denna tillställning, anordnad av Göteborgs straight edge tillsammans med UNF, skulle sparka Metaltowns rumpa. Om man gillar hardcore mer än metal var det säkert också så. Festivaldagen var helt drogfri, som sig bör på ett straight edge-arrangemang.


Chillande och soundcheck.

Fördomen var såklart att alla som var på plats skulle vara veganer, och hör och häpna, till min positiva överraskning stämde detta, med få undantag. Undantag finns ju alltid. Det var ca 70-100 personer som hade dykt upp på Nordengården för att lyssna på svensk hardcore, dels lokala förmågor men även ett schysst band som Djurens Rätt samarbetat massor med: Sista Sekunden (här och här och här). Vi fick en hygglig plats intill distron och fällde upp det praktiska infobordet och inväntade besökarna.


Lise fixar fler namn till 8hours.

Minuter... timmar passerade men det var ovanligt få som självmant kom fram och tittade nyfiket på vårt material. Då tänkte vi att det var dags att ta på sig den socialt utåtriktade dräkten och locka till sig besökarna. Namninsamlingen skrevs på samtidigt som vi frågade ”Har du hört talas om Djurens Rätt innan?”, som svar fick vi ”Jajamen, jag är redan medlem”. Svaret var inte unikt i sig på Hardcoretown, över hälften som kom fram var Djurfaddrar dessutom. Hurra! Här behövde vi inte nöta in budskapet om att det är vansinne att människor fortsätter att äta kött när t ex hangrisar kastreras utan bedövning någon dag efter födseln eller att det dödades över 76 miljoner kycklingar förra året. Ett ställningstagande hade fattats bland dessa människor som räddade liv. Fler liv kan också räddas om fler personer tog till sig vårt budskap.

Text och foto: Anahita Apifera

26-27 juni: Kirunafestivalen - med Kebnekaise i ryggen

Kirunafestivalen bjöd på solsken och snöklädda fjäll. I folksamlingen som väntade på Johan Palms spelning delade Nina och jag ut små kort för beställning av vegetariska startpaket. De tog slut snabbt och så här lät det flera gånger: "Åååh, Djurens Rätt! Vad bra!"

Och en gång lät det så här:
-Åh, Djurens Rätt! Jag trodde det var något parti eller nåt..."
-Är det bättre, eller? Att det är från Djurens Rätt, menar jag?
-JA, det är BRA!

För er som missade Kirunafestivalen kommer bilderna här.


Sommarens snyggaste t-shirt. Bli Djurfadder och bli lika tjusig som Belinda och Nina från Djurens Rätt i Gällivare.



Hugo och Peter, djurrättare och ljuskillar som förkovrade sig...



...och raskt involverades.



Ballong-kö.



Medlem sedan 30 år tillbaka.




De här medlemmarna ger ut en tidning om djur. Fem kronor från varje såld tidning har lagts undan. Det har blivit en hög med pengar som ska skickas till Djurens Rätt. Här skriver de vykort till EU-kommissionens ordförande för att stoppa långa djurtransporter. Till vardags, när de inte ger ut tidningar går de i skolan eller sommarjobbar som Emil i Lönneberga på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby (killen till vänster).

Text och foto: Camilla Björkbom

25 juni: Solsting på västkusten

Dagen till ära hade Djurens Rätt fått inte bara underbart medelhavsklimat utan även ett skönt och uppmuntrande team som skulle ta sig an West Coast Riot. Spända inför hur besökarna skulle ta emot djurrättsbudskapet började vi samla ihop oss vid den stora entrén för att samla in underskrifter till 8hours-kampanjen.


Henrik ser till att den redan långa listan med namn mot långa djurtransporter i Europa blir ännu längre. Och många namn blev det under dagen. 650 stycken, för att vara mer exakt.

13.00 började hardcorefolket strömma in, det var en salig kavalkad i uppfällda kepsar, Dickies-byxor, skejtskor, svarta t-shirts samt vita uppdragna tubsockor. Många gånger under den varma dagen fick vi höra ”Jag stödjer redan Djurens Rätt!” eller ”Jag är vegan/vegetarian” vilket kändes gott. På West Coast Riot har man därför anpassat sig till besökarna, nästan alla matvagnar hade vegankäk att erbjuda!


En hel familj kom och köpte tjusiga djurrättspins. Nu kan alla se att de är vegetarianer, inte gillar djurförsök och att de minsann inte äter bebisar. Otroligt fint.


Under dagen kom också sommarens snyggaste tygkassar, direkt från tryckeriet! En av dessa kan bli din: kom och hälsa på Djurens Rätt under sommarturnén och signa upp dig som Djurfadder! Den svarta finns också som t-shirt, grymt snygg är bara förnamnet...

Tiden fortgick, vi fick inte bara lyssna på en amerikansk agitator som promotade en freakshow intill oss, utan även intresserade besökare som ville diskutera vegetarisk mat, jakt och hur djurindustrin egentligen behandlade kor. En som besökte oss tyckte att det var ”förfärligt hur många som engagerar sig för djur men inte för människor”, vilket fick inte bara mig att höja på ögonbrynen. Om det finns ca 260 000 svenskar som är medlemmar i Röda Korset och 36 000 som är medlemmar i Djurens Rätt, vad säger det då? Jo, nämligen att faktum är tvärtom. Visst, det är många människor som tycker ”synd” om exempelvis en spansk hund som strövar omkring i staden, undernärd, men kanske inte om en liten pojke i ett icke-västerländskt land som lider av kwashiorkor. Varför är det viktigt att ”tycka synd” om individer? Det var verkligen inte det som fick mig att engagera mig för djuren. Jag vill inte sitta och titta på när vi utnyttjar individer för onödiga ändamål och tar andras liv för vår egen profit, det finns inget i det som jag accepterar och jag tror att många andra som är engagerade aktivt håller med mig.


Lova i snyggaste djurrättskepsen och ännu ett namn till 8hours-kampanjen.

Vid midnatt var det dags för oss att stänga tältet och vi kunde konstatera att det inte var ständig tillströmning till vårt tält, mest p.g.a av vårt läge. Solen hade stekt teamet länge nog och lämnat en och annan bonnbränna efter sig. Kul, peppande och uppfriskande tyckte teamets 6 duktiga volontärer om västkustupploppet!


Undertecknad, gött nöjd med resultatet av gårdagens slit!

Text: Anahita Apifera, foto: Anna Hallin

25 juni: Gällivare, sista anhalt innan Kirunafestivalen




På väg. Packning av norrgående bil i Luleå.



Förberett. Djurens Rätt Gällivare har affischerat om turnéns ankomst.

Text och foto: Camilla Björkbom

24 juni: Luleå - allt är jag skyldig dig

Min framtida kosthållning bestämdes av morgontidningen Norrbottens-Kuriren som dagen före julafton hade den goda smaken att publicera en artikel om grisens väg från stian till julbordet. Jag blev vegetarian samma kväll och artikeln har sedan 24 december 1995 räddat livet på tusentals djur, dels de djur jag själv skulle ha ätit upp plus alla de djur som någon annan skulle ha ätit upp om jag inte fått dem att sluta med det.

Varje sommar kommer jag tillbaka till Luleå med Djurens Rätts sommarturné och jag känner alltid att jag är skyldig er allt, Luleå och Norrbottens-Kuriren. Ni gjorde mig till en lyckligare människa som inte behöver äta djur.

Den lilla tjejen Yolanda hade denna turnéstoppsdag fått välja mellan att åka och bada eller att jobba med Djurens Rätt. Som ni ser valde hon att jobba i Djurens Rätts tält tillsammans med mig och sin mormor, Ann-Sofie. De gjorde ett strålande jobb i värmen och återigen hade vi kontakt med Norrbottens-Kuriren.

Denna gång blev det inte en artikel om grisens väg från stian utan om de 360 miljoner djur som gör sin sista skräckfyllda resa i långa slakt-transporter i Europa. Kanske sitter det också någon annan arton-årig tjej i Luleå och läser Norrbottens-Kuriren just idag och bestämmer sig för att sluta äta djur. Just idag.

Läs artiklarna i Kuriren och NSD här:
http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=4971804

http://www.nsd.se/nyheter/lulea/artikel.aspx?ArticleId=4713852


Yolanda delar ut sommarens bästa recept på vegetarisk grill-mat på gågatan i Luleå.

Text och foto: Camilla Björkbom

22 juni: Om vilda djur på en sommarväg

Längs vägen mellan Vilhelmina och Åsele möter jag vajor med kalvar som makligt lunkar över vägen. Det är natt och jag kör turnébilen hem mot Umeå. Renarna gör sig ingen brådska. Det gör inte heller den tjädertupp som sedan värdigt promenerar över körbanan bara några meter framför bilen. Midnattssolen hänger över trädtopparna och det är bara tjädern och jag på vägen. Vi spanar lite på varandra innan han försvinner in i skogen igen. Älgkon med två små kalvarna stör jag och bilen kvällsfriden för. De tar till en snabb reträtt på taniga ben och är borta. 

I en turnébil i Norrland hinner jag tänka många tankar längs de raka och dåligt underhållna vägarna. Vilda djur vill bara leva sina liv i fred. Om människan är gjord för att äta kött och om jakt vore naturligt, varför känner jag då inte en obändig lust att kasta mig ur bilen och döda älgkalvarna och tjädern?  

Jakt är ett anfallskrig, skriver Ingegerd Erlandsson (före detta chefredaktör för tidningen Djurens Rätt och författare till boken "Tankar om djur och människor"). Det är ett krig som bedrivs av landets vapenföra män, ett stigande antal beväpnade kvinnor, skogsbolagen och representanter för Svenska kyrkan, skriver hon.

Försvaret är obeväpnat och kan inte försvara sig. Men det kan vi! Och bättre ännu, vi kan försvara även dem.



Text och foto: Camilla Björkbom

25-27 juni: Västerås Cityfestival

Hög stämning, vackert väder och många kända artister (bland andra Lili och Susie som sjöng så att en fågelunge ramlade ner ur boet och hamnade bredvid systrarnas loge. De uppskattade artisterna handlade snabbt, fixade en låda och räddade fågeln från att bli ihjältrampad).


 
Många festivaldeltagare passerar oss med en snabb blick på de överraskande bilderna av levande grisar och andra djur, på sin väg mot grillspetten. De behöver nog ett personligt samtal omkring våra ämnen. Andra skiner som solar av glädje över att vi finns med på festivalen.



Lotteriet med de fina sponsrade icke-djurtestade produkterna från flera företag som finns med på kosmetikalistan, gick åt som vegosmör i solen, och gav ett skönt tillskott i kassan för Västeråsavdelningen genom dess tappra volontärer.

Hur roligt var det inte att prata med ägaren till "Vegagrillen" i Vasastaden! Han kom och frågade varför vi delar ut vegetariska recept och blev väldigt glad när han hörde att vi var från Djurens Rätt och förespråkar vegetarisk mat för djurens skull. Han berättade om sin uppväxt som kurd från Irak, att vegetariskt alltid kommit i första hand för honom och kött tog man till om man måste. Exempelvis under kriget kunde det vara svårt att få tag på fullgod mat. Här i Sverige åt han endast vegetariskt, men hade öppnat sin grill med vanlig grillmeny för att ha som leverbröd. Men han mår inte bra av att servera kött och har börjat med en vegetarisk buffé alla vardagar kl 11-14 och vill helst slippa ha kött på sin meny. Han blev så glad för våra recept och att Djurens Rätt finns i Västerås och på festivalen. Senare på kvällen kom han tillbaka med sin fru och anmälde sig som Djurfadder och hoppades på att vi kanske kan ha en samarbete framöver och få tips till sin vegobuffé. Härligt initiativ som fler restauranger borde ta efter, tycker vi från sommarturnéns team öst!

Text: Gunnel Söderback, ordförande Djurens Rätt Västerås och Git Johansson, kampanjchef Djurens Rätt.

26 juni: Fredagens Peace & Love

Fredagens Peace & Love drog förbi och många i teamet är nu mer eller mindre vana med den ständigt ökade temperaturen. Det som är så bra är att vi i alla fall har vårt tält under en stor ek och får därför skugga på oss (gudskelov!).


Under dagen fick vi  besök av väldigt många yngre entusiaster som slog sig ned framför tältet, njöt av skuggan och läste tidning!

Dessutom fick vi entra det kändistäta området av Peace & Love då en utav medlemmarna i djurrättsbandet Lissi Dancefloor Disaster kom och hämtade upp en massa Djurens Rätt-material för att sprida backstage - bra jobbat! Han påpekade arrangörens val att lägga ut renskinn i hela backstageområdet och ville kontra - vi håller med!

En utav mina favoritmoment under dagen var två (kan man gissa något förfriskade) norrländska böndar som kom till tältet för att skämta om grisar. De var glada men i början mest jobbiga då de endast var där för att tala om hur goda grisar var och hur passande de är till julen... men rätt som det var efter lååånga samtal med de båda lyckades vi få dem tillbaka till marken. De klagade på vår tidning Djurens Rätt och sa att "sånt där är ju jätteointressant", bildbevis kommer snart in på denna blogg (så fort jag laddat upp bild från min mobilkamera) på när dessa läser varsitt ex av tidningen Djurens Rätt i godan ro och de ser mer än intresssrade ut kan jag lova! Att tillägga läste en av dem även Rädda Djuren (Djurens rätts juniortidning). =)



Den legendariske Gula gubben drog förbi tältet, snackade en stund och fyllde såklart i protestlistan (vi vet hans riktiga namn...!).


Vi fick besök av Greenpeace-biet med jämna mellanrum - mycket trevligt!

Text: Suss Westerlund

25 juni: Djurrätt och djurräddande

Här i Borlänge verkar allting forsätta i ökande skala - temperaturen, antal festivalbesökare, Djurfaddrar och diskussionsglada människor! Vi är framme vid dag fyra på Peace & Love-festivalen och slutet på temadagarna. Första festivaldagen var alltså igång och visade sig i en enorm tillströmmning av glatt festivalfolk!

En del av teamet hänger vid tältet

Denna dag bjöd många fina diskussioner. Vi träffade jägare, veganer, halv-vegetarianer, festprissar, arbetslösa... Och alla verkade hitta någonting för sitt tycke - att skriva på protestlistan mot långa djurtransporter eller fynda i vegetariska recepthäften!

Fågelungen

Men Djurens Rätt sysslar tydligen inte bara med djurrätt. Idag har vi även hunnit med att rädda några djur. Det dök upp några gulliga små fågelungar vid Djurens Rätts tältet som hade kommit bort från boet. De fick avlägsnas till en säkarare plats bortom folkmassorna. Under dagen kom fler folk med små fågelungar och bad Djurens Rätt om hjälp!

Vi hoppas att de två sista festivaldagarna forsätter att vara lika givande och att våra röster håller för att bära djurens röster - flera i teamet har redan drabbats av festivalhosta och heshet!

Text: Tara Aldén-Joyce


24 juni: Peace & Love, onsdagen

Hej igen!

Här i Borlänge skiner solen idag med och mina extra strumpbyxor och tjocktröjor förblir oanvända, kvarliggandes i väskan.

Idag, eller rättare sagt igår, kom Djurfadderförökningen igång ordentligt. Jag tror vi fick tolv. Kanske var det förstärkningen från Nicklas och det ökade antalet festivalbesökare. Som belöning fick vi i alla fall varm mat, och det var uppskattat :)
Vi hade såklart också några givande diskussioner, och mycket material delades ut!

Imorgon (idag), har vi höga förväntningar! Först idag börjar ju själva musikfestivalen, de tre första dagarna var ju temadagar med mest föreläsningar, workshops och debatter.

Nu ska jag passa på att vila lite, för att gå på mitt pass vid fyra. Det är ganska utmattande att djurrätta, det håller vi nog alla med om! Men det är också grymt roligt (för det mesta), självförtroendeboostande, uvecklande och just ja, en hjälp till alla de djur som idag, som fria varelser inte kan gå ut och lägga sig på gräset och njuta av sommarsolen.

Text: Lovisa Johansson

24 juni: Lyfta, bära, släpa, tejpa - djurrättsarbetet bakom kulisserna

Vecka 26 är Djurens Rätts sommarturné ute 25 dagar (ja - 25 dagar på en vecka!), vi besöker marknader, torg, festivaler och konserter från Kiruna i norr till Ystad i söder. Helt otrolig vecka, med andra ord! Redan utnämnd till Week of liberation. Kommer bli hur bra som helst.

Men sommarturné innebär ju inte bara djurrättssamtal, vegopepp, massa nya möten och allt det där andra som syns utåt. Det är en hel del jobb bakom kulisserna. Att bära bruna lådor är till exempel en mycket större del av djurrättsarbetet än man kan tro.

Häng med på ett litet bildreportage från dagens uppbyggnad av djurrättstältet inför festivalerna West coast riot och Metaltown i Göteborg! De hårt arbetande stjärnorna är Anahita och Benny, medan Anna, i egenskap av fotograf, har det lite mer soft i värmen.


Flaggan först! Alltid flaggan först - att ställa upp hela tältet och se när man är klar att, just det ja, flaggan saknas, det är sådär kul... Då får man nämligen fälla ihop precis allting igen. Så - flaggan först.


Och där var den på plats på tältet! Tältet, som just nu inte är mer än en pelare med metall och vit skrynklig duk.


Som genom någon slags magi förvandlas den kompakta pelaren till ett mycket, mycket lågt tält.


Anahita kollar att tältduken sitter fast.


Och så förlänger vi benen...


...alla ben. Här kan vi dessutom passa på att erbjuda lite Göteborgs-sightseeing: här ser ni både Göta Älv-bron och Läppstiftet i bakgrunden. Och lite containrar. Det är också rätt göteborgskt.


Göteborg erbjuder även, förutom turkos broar och rödvita byggnader, en sanslös massa blåst. Djurens Rätt står dock väl rustade - 2x4 sjukt tunga metallplattor bärs här ut för att se till att tältet håller sig på marken.


Stormsäkring! Inte för att vi tror att det kommer att behövas när SMHI lovar 27 grader och strålande sol - men vi tar det säkra före det osäkra. Tält i älven är ett big no-no.


Vinden är frisk och fin ett par meter upp i luften. På marken är det mest bara stekhett.


Dags att stänga ute bron och stiftet - bakre väggen ska upp.


Väggen verkar vilja hänga med stiftet och bron hellre än med oss. Anahita ser till att den stannar på tältet.


Banderolldags! Snyggaste banderollen i stan?


Och så var det borden ja. Förra årets fynd - lätta, hopfällbara, och bra rabatterade. Precis som det ska vara.


Borden vill dock hemskt gärna skeva, helst åt alla håll samtidigt. Det blir en del skruvande innan de står helt rakt.


Dags för duken! Men... var sjutton tog saxen vägen? Den ligger i botten på lådan, såklart. Om ni har svårt att läsa texten på lådan så står det Grillat, grönt & gott, 1000 ex. Och den innehåller inte ett enda grillrecept längre. 100 sådana här lådor ska tömmas i sommar.


Saxen hittad. Duken säkras vid borden med tejp. Tejp är en sådan där fantastisk uppfinning som någon borde belönas rikligt för.


Affischering blir till exempel hundra gånger lättare med tejp. Och djup koncentration. Och fyra händer. Och - sa jag det? - massa tejp.


Titta vad fint det blev! Djur är varken kläder, mat, försöksobjekt eller varor. Och på kanterna - Bli Djurfadder!


Så här glad är man när man är klar!


En sista pose för kameran, och Djurens Rätts turnéteam Väst är redo för tre dagars punk, hardcore och metal. På återseende imorgon!

Text och foto: Anna Hallin

23 juni: Peace & Love, dag två


Sol sol sol.

Lite fler människor har anlänt till området, desto fler gäster har vi också fått. Det har varit nyfikna köttätare och inbitna vegosar och redan medlemmar. Hade själv ett samtal med en skotte (!) som nyss flyttat till Danmark och var vegetarian sedan 20 år tillbaka. Tyvärr kunde han inte ta del av något av vårt material, för han kunde ingen svenska! Jag minns att detta problem dök upp även under Morrisey-konserten förra veckan, då med en engelsman (fast han tog material ändå). En broschyr på engelska kanske kunde vara något?

En hel del material delades ut ändå, i tältet och runt i området, och några djurfaddrar fick vi allt!

Efter att Zanna och jag slutat vårt pass satte vid oss och tittade på när ett teatersällskap spelade upp drömmar publiken fritt fick bidra med, och såklart bad vi dem spela upp vår dröm om ett samhälle som inte förtrycker djur! Det blev en fin liten sketch.

Imorgon hoppas vi på ännu fler besökare, lika gott väder och lika många bananer!
Utsikterna ser goda ut.


Text: Lovisa Johansson

22 juni: Peace & Love, måndagen!

NU har vi spenderat vår första dag i Borlänge och Peace and love. Vi satte fast vårt fina tält i backen igårkväll och idag entrade vi med solsken i nacken! Tyvärr var det lugnare på första festivaldagen än vad vi hade hoppats på. Temadagarna är mån-tis-ons innan alla scener sätts i gungning på riktigt på torsdag såsom vi har förstått nu =)

Men vi hade en fin dag och fick en perfekt plats under en stor vacker ek som skänkt oss skugga (skönt!) och dessutom står vi allra närmast stadsentrén vilket är ett toppenläge att vara placerad på!

Vi har haft en bra dag med många, många, många samtal om man ser till hur pass lite människor som var i rullning på festivalens invigning. Bland annat stods det och diskuterades om fiskarnas leverne med en glatt intresserad fiskare. Han förklarade att han hade en kompis som var vegetarian och som ville att han skulle sluta fiska. Han köpte fiskrapporten och skulle läsa den under dagen och sen återkomma till oss under veckan för att troligen bli medlem. Inte dåligt! Han höll hårt om fiskrapporten "Under ytan" när han gick därifrån och sa glatt att han nu skulle se ifall hans kompis argument emot fiskindustrin verkligen stämde!

Alla våra utställargrannar gav upp många långa timmar innan oss, men vi gav oss inte utan höll vårt tält öppet. Dagen slutade dessutom med att tre nya Djurfaddrar tillkom och en hel del pins lämnade våra lådor och fick nya ägare, samt ett defenitivt igenkännande av att ha nått typ alla som var där under dagen. Tack snygga flagga och trottoarpratare, inte för att vara skadeglad men ingen av våra grannar hade såna snygga grejjer med sig - vi tog över gräsplätten vi stod på!

Idag kommer inga kort tyvärr, men desto bättre lovar jag massa (!) snygga kort i morgondagens blogg!

Nu blir det sova, men tills dess peppa för imorgon!

Text: Suss

18 juni: Poplegend + industrilokal i Borås = sant

Den 18 juni spelade Morrissey - sångare i legendariska popbandet The Smiths på 80-talet, och sedemera även bejublad soloartist - på Åhaga i Borås. Ja, ni läste rätt. Borås. Morrisseys vägar äro outgrundliga, men vi gillar honom inte mindre för det (kanske till och med mer).

Med Smithslåten Meat is Murder i ryggsäcken och ett stående förbud mot köttförsäljning på samtliga spelningar, är det få som inte känner till Steven Patrick Morrisseys djurrättsengagemang. Självklart finns Djurens Rätt på plats, för att hjälpa Mozzer på traven med just den här biten (nån som minns "all good people are vegetarians - please please join the gang!" i Stockholm för en sisådär sju år sedan..?).

Djurens Rätt hade alltså fått den stora äran att ställa upp ett infobord i konsertlokalen. Fyra peppade djurrättare var där - här kommer betraktelser från två av dem.



Zanna samlar namn mot långa djurtransporter i Europa före Morrisseyspelningen i Borås.

Klockan är 17, men en liten skara inbitna Morrissey-fans befinner sig redan under entrétaket till Åhaga sittandes i brasse-stolar och förhoppningar om en bra konsert. Jag sitter på en bänk lite längre ifrån och väntar på resten av gänget, d.v.s. Benny, Anna och Lovisa. Efter en liten stund dyker de upp och vi börjar med avundsjuka blickar från fansen att packa upp sakerna och bära in.

Efter en liten stund av kånkande och knäckta ryggar (nåja, kanske inte riktigt så illa) står där ett snyggt och prydligt infobord med massvis av protestlistor redo att fyllas i samt flygblad och annan information redo att delas ut. Både peppade och nervösa börjar vi utdelningen av småkort med pepp för vårt vegetariska startpaket vid insläppet klockan 18.30. Tiden går verkligen jättefort. Och efter högar av utdelade kort, diskussioner kring djurrätt, samt med ett par nya medlemmar i publiken, börjar förbandet, Doll & the Kicks, att spela. Men fortfarande strömmar folk in och ut vilket är till en fördel för oss och många tar faktiskt sig tid att prata och skriva på listor även fast musiken dånar så att man får skrika sönder varandras trumhinnor.

Men sen kl 21.00, the big moment, entrar Steven Patrick Morrissey scenen. Och eftersom ingen längre går in eller ut, så går jag och Lovisa in i publikhavet och lyssnar på denne legendariske man. Efter några låtar (och en del bestämd ”armbågning” för att komma fram) har vi toppenplats på andra raden, där trängslen är som bäst. Konserten var fantastisk och oförglömlig. Tänk, att den store Morrissey kom till det lilla regniga Borås. Ja, ibland blir man verkligen överraskad. När spelningen är slut skyndar vi oss tillbaka för att hämta infopåsar att dela ut till så många som möjligt. Eftersom alla rusar ut samtidigt, blev det många påsar som skulle ges ut. Många verkade först komma på efteråt att de inte orkade bära på en liten påse och slängde den då på marken. Men då var vi djurrättare där och tog upp dem, borstade av dem och gav dem till nästa förbipasserande.

Efter att lokalen var uttömd och infobordet och andra tunga ting var tillbaka i bilen, så var det dags för farväl. Efter en superb kväll, med både nytta och nöje, var jag i högsta grad genomtrött. Men det var verkligen oförglömligt, trevligt och lärorikt.

Text: Zanna Wallebäck




Lovisa delar ut kort med pepp för vegetariska startpaket. De gick åt fort som sjutton!

Jag går med fjärilar i magen nästan hela dagen. För inte bara är det för första gången jag ska djurrätta ikväll, det sker även på Åhaga som Morrissey gett oss den äran att besöka.

Vid Åhagas entré sitter köande überfans i campingstolar sedan ett bra tag tillbaka tror jag. Alla killar har brylékammade elvisfrisyrer. Vi i djurrättsgänget blir däremot direkt insläppta för att packa upp. Den proceduren går smärtfritt till, men det är med viss nervositet jag ser den gå till eftersom jag precis fått veta att infobordet kostat en mindre förmögenhet.

De första insläppta har inte mycket tid för att ägna oss ett besök för de styr ”i lugn takt”, som vakten ber om, mot scenen för att få första plats vid staketet. Några hinner dock med att ta emot ett litet ”visitkort”. Dessa ”visitkort”, som är mindre informationsblad med Djurens Rätt kontaktinformation och pepp för vegetariska startpaket på baksidan, går åt i väldans fart. Inte många tackar nej när de sträcks fram emot dem, tvärt om, många tar emot dem med ett tack och leende.

Många är också villiga till att skriva på protestlistorna. Trots kommunikationsproblemet som uppstår när förbandet börjar spela och öronpropparna sätts i.

När Morrissey börjar spela är det dock ingen som är intresserade av oss, så vi går precis som alla andra mot scenen. Strax kastar jag och Zanna oss in i publikhavet. Framåt de sista låtarna har vi två personer framför oss innan staketet. Under dennes solo, får jag såå ögonkontakt med den heta basisten.

Vid konsertens slut skyndar Zanna och jag oss, upprymda, tillbaka till infobordet för att haffa ett gäng färdiga infopåsar. Dem ställer vi oss med i dörröppningarna för att dela ut till folket som strax strömmar ut efter konsertens slut. När de tagit slut går vi över till vegolandsbroschyrererna. Snart är Åhaga tömt. Vid ihoppackningen (jag har inte glömt förmögenheten infobordet kostat) sammanfattar Benny kvällen med att konstatera att vi delat ut material till hälften av alla besökare. Konstaterat blir även att vi fått två nya Djurfaddrar, för att inte tala om många fyllda protestlistor.

Traskandes (med First of the gang to die i huvudet) till busstorget kan jag titta tillbaka på kvällen och se den som väldigt lyckad. Det var inte så farligt att djurrätta. Och upprymdheten efter Morrissey (och hrm, basisten) lägger sig inte riktigt förrän jag gör så, hemma i min mjuka säng.

Text: Lovisa Johansson



Benny pratar om fiskar (tror jag) tidigt under kvällen.

Vi vill tacka Åhaga, och alla vi träffade där under kvällen, för det otroligt fina bemötande vi fick. En stor virtuell ask med veganchocklad till Lars och de andra som hjälpte oss före, under och efter spelningen!

Vi vill också tacka PETA för att de hjälpte oss att komma i kontakt med Morrisseys gäng, och ordnade så att vi kunde vara med under spelningen. Och naturligtvis - ett stort tack till Morrissey himself! Och till killen i merchen, som nu (efter att ha fått texten översatt till engelska) går omkring med en ljusgrön pin med texten djur är inte mat på.

Dessutom är vi jätteglada att såväl Dagens Nyheters som Svenska Dagbladets recensenter uppmärksammade oss i sina artiklar.

Tillhör du dem som undrar vem sjutton Morrissey är? Grattis, du har en fantastisk upptäckt framför dig. Iväg till skivaffären - bums!


Här är han. Mannen, myten, legenden, ja enligt somliga till och med Gud. I Borås.

Text: Anna Hallin, Zanna Wallebäck, Lovisa Johansson, foto: Anna Hallin

21 juni: Annonsplats på cykeltaxin!



Djurens Rätts affischer har synts på Kebenekaises topp, i höjd med Finska vikens vågor, strax ovanför Roskildes lera. Och nu - äntligen! Bak på en cykeltaxi. Är du på Gotland under Almedalsveckan? Håll span efter den där!

12-13 juni: Punk, veganmat och pepp!


Otroligt modernt. Det mobila kontoret i förgrunden, med flygbladsverkstad, och vårt fina tält i bakgrunden.

Superglada och peppade volontärer slog upp tältet på vad som visade sig vara ett kanonläge. Det resulterade i att i princip ingen festivalbesökare kan ha missat oss. Festivalen serverade (nästan) bara vegankäk, så det var kanske inte så konstigt att mänga redan var veggisar och veganer. Resten hjälpte vi såklart på vägen mot vegoland med tips, råd och bra broschyrer. Lite imponerad måste man ändå bli på hur vissa fick diskussioner om djurrätt att landa en bra bit från ämnet, men det kanske blir så när man druckit mycket av annat än hallonsaft... Men de flesta kom med frågor och synpunkter som ledde in på roliga och intressanta diskussioner som gjorde att vi i teamet lärde oss nya saker.



Elisie peppar för våra 8hours-listor!


När regnet höll sig borta åkte namnlistorna fram och att få dem fyllda var inga problem!

Vi blev filmade och intervjuade av ett trevligt gäng som håller på med en film om DIY-scenen. Om ett-två år får vi se om vi kommer ut ur klipprummet levande. Inte varje dag vi intervjuas på engelska!


Exceptionellt roligt var att bandet Sista Sekunden promotade Djurens Rätt under sin konsert och att vi kunde erbjuda deras snygga t-shirts som ett litet tack till nya Djurfaddrar. Tack Sista Sekunden för att ni drog schysst folk till vårt tält och att ni själva var så glada. Och tack till de fantastiska arrangörerna av Punk Illegal för ett kanonarrangemang. Vi är glada att vi fick vara med och bidra från vårt håll till två fina festivaldagar!


Peppvegokramar till alla!


Text: Elisie Jonsson
Bild: Anna Hallin


12 juni: Dansande Rävmond på Öland

Ungdomsgruppen i Kalmar har haft en bra vår i Djurens Rätts tecken och vi hoppas fortsätta i samma anda i höst, gärna med ännu fler djurrättsaktiva. Men då alla i gruppen kommer vara på olika håll under sommaren så kommer vi att ta en paus under de närmaste månaderna och ville avsluta det arbete vi gjort under våren på något speciellt sätt. Vi bestämde oss för att göra detta genom att göra ett eget sommarturnéstopp på Ölands största (jag tror enda) köpcentrum: Ölands Köpstad i Färjestaden.


Det var lite nervöst under veckan, för även om ett infobord kanske inte verkar vara en så stor sak, är jag alltid lite rädd att jag inte ska hinna med att ordna med allt tills det är dags. På torsda kväll var allt klart förutom att djurdräkten inte dykt upp än. Oron började krypa i oss, klarar vi oss utan Rävmond? Visst gör vi, vi har ju allt annat vi behöver men mycket av genomförandet ligger ju i att ha djurdräkten. Till slut vande man sig nästan vid tanken att Rävmond inte skulle vara med. Men på fredag morgon dök han ändå upp på posten och vi kunde därmed ha den dag vi planerat, fullt ut.


Vi begav oss alltså till Öland tillsammans med Rävmond, det var mulet och regnet hängde i luften. Det kändes väldigt skönt att vi skulle stå inomhus. Väl på Köpstaden började det lugnt, men efter ett tag började folk komma fram och ta för sig av vårt material och skriva på vår namninsamling. Vi träffade bland annat en kvinna som berättade att hon hade varit väldigt aktiv inom Djurens Rätt i början av 90-talet. Och det är alltid väldigt kul att träffa folk som var medlemmar innan man själv blev det, och kan berätta om den tiden. Som pricken över i beslöt sig kvinnan efter en stunds funderande att bli Djurfadder!


Volontärerna Kajsa och Philip turades om att vara Rävmond och de var verkligen perfekta som räv. De dansade runt och skojade med barnen som tyckte att det var jättespännande med Rävmond. Tidningen Rädda djuren var också väldigt populär bland barnen och var det material som hade snabbast åtgång. När dagen var slut kände vi att vi nog hade fått ut djurrättsbudskapet bra. Till Köpstaden kommer vi säkert att komma tillbaka.


Tack till Djurkompaniet på Ölands Köpstad som lät oss stå utanför deras affär den här dagen och tack till alla som tog sig tid att stanna till vid Djurens Rätts bord!


Hälsningar från

Mira  


12 juni: Lördagens WTAI - väldigt mycket regn men ett väldigt tappert turnéteam

Regn även idag på Where the action is. H e l a dagen. Och kallare. Långkalsonger, fleecetröjor, gummistövlar, regnjackor…. Det är också lite som slår gårdagens fenomenala Pixies, men Moneybrother, Markus Krunegård och Nick Cave gör tappra försök. Förövrigt var maten över förväntan både i utbud och smak. Man kunde äta (och själklart tipsa besökare om) sojakorv i bröd, langos, gryta från Hermans, vegorullar och även Tzay som fanns på två ställen i olika utformningar.



Efter bortfall i uppsättningen av volontärer bestod dagens team av undertecknad, Suss, Elisabeth och David. Framåt kvällskvisten slöt även Tina upp med oss i slutspurten. Vi alla upplevde att den andra dagen på Stockholmsfestivalen verkligen hade sina ljusglimtar. Nya Djurfaddrar, många intressanta samtal med besökare samt peppade volontärer med snygga jackor och festivalens antagligen snyggaste tält! Skoj när flera kom tillbaka flera gånger för att prata eller hämta material. Jag blev även stoppad av en kille som jag värvat på Peace and love förra året, kul! Och ännu mer kul då han har varit vegetarian sedan dess. Alltid häftig och peppande att konkret få se vilken nytta vi verkligen gör på Sommarturnén.



Vår tältplats var inte den bästa, fanns ingen direkt genomströmning av besökare. Men en trottoarpratare på plats långt ute framför tältet och två stora Djurens Rätt flaggor fick ändå en hel del att besöka vårt tält. Att vi även konstant försökte cirkulera bland folkmassorna med ”Vegetariska startpaket”- kort, tidningar men främst receptblad gjorde att ännu fler hittade dit. Vi fick också lov att lämna kort hos både Rättviseakademin och Bengans vilket säkert gjorde antagligen saken bättre. Att sedan se våra snygga påsar i festivalbesökares händer och mer än hälften som slappade i Telias solstolar läsa vår tidning peppade till mer!



Många ville prata med oss, ställa frågor om främst vegomat och djuren i livsmedelsindustrin. Själv hamnade jag i riktigt långa och mycket intressanta samtal med flera besökare. En som särskilt gjorde intryck var bonden med en liten gård med kor för köttets skull. Under säkert 15-20 minuter plöjde vi nog igenom alla Djurens Rätts verksamhetsområden och lite till. Han verkade positivt överraskad att vi överhuvudtaget tyckte det var ok att prata med ”någon som han” och att diskussionen var på en seriös men ödmjuk nivå. Efter att ha tagit i hand och tackat för det goda samtalet gick han därifrån glad och kanske lite mer djurvänlig med flera vegorecept på fickan. Liknande händelser hände gång på gång och ens fördomar fick sig en törn; de där gamla gubbrockarna i väntan på Neil Young kan faktiskt uppskatta vegorecept lika mycket som kidsen.



Under som alltid lika magnifika Magic Numbers sprang jag på två gossar från 1 000 apor (”Sveriges tveklöst största humorsajt” av bröderna Shulman) som gjorde galna reportage och intervjuer under festivalen till deras web-tv. Självklart ville de komma till vårt tält och prata och filma. Samtalet var helt hysteriskt och bollades mellan reportern, filmaren och mig i en ryslig fart. Det förekom även Djurens Rätt- tatuering och utlämnande av infopåse. Ska bli spännande (och skrämmande) att se hur det kommer att se ut om det kommer med. Men vi får hoppas att ändamålen helgar medlen, då Djurens Rätt får synas på en stor sajt.



Teamet på WTAI tackar för sig och håller tummarna för bättre väder för kommande turnéstopp!

// Jessica Lindquist

Kirunafestivalen - Vi gör det i år igen


Kajnin framför Kebnekaisemassivet, Djurens Rätts sommarturné 2007. Vi gör det i år igen.

Vi gör det i år igen. Vi lämnar snödrivor och ishavsblåst bakom oss. Vi står upp för kor, grisar och möss under ljusa sommarnätter. Kirunafestivalen väntar runt hörnet. Du träffar oss där, för tredje året i rad, den 26-27 juni.


16 juni: En bild från turnén behind the scenes...

Anna och Malin ägnar kvällen efter ett av förra veckans turnéstopp åt lite modefoto. Om man hälsar på Djurens Rätt under sommaren kan man passa på att bli Djurfadder, och då kan man bli såhär fin:


Malin visar att ansiktsbehåring inte är förbehållet män..!

Så spana in turnéschemat, och hitta oss i en stad eller på en festival nära dig!

/Anna H

12 juni: Regnsmorda höftleder och haglande medlemmar

Vi hann precis slänga fram allt i Stora Skuggan, Stockholm, innan himlen föll ner. Men trots ihållande regn under hela fredagen blev turnéstoppet på Where The Action Is en riktig succé. Gemene mans hängivenhet och tålamod prövades hårt av vädret, men de visade sig från sin bästa sida under hela helgen. Sällan har danserna varit så yviga och diskussionerna så givande. Nya medlemmar och djurfaddrar haglade lika tätt som regnet. Det tackar vi ödmjukast för.

Text: Emelie Lundgren

11 juni: Positiva vibbar och solglada människor i Strömstad

Lite morgontrötta trillade vi ut ur bilen i Strömstad lagom i tid för att upptäcka att solen bestämt sig för att titta fram och lysa glatt på båtarna, havet och oss. Vi fick upp allt smidigt och snabbt och satte igång med att rekognosera området. Stämningen var på topp och det fanns inte många ansikten som inte hade ett leende på läpparna. Lite dåligt med folk, men efter en och annan sightseeing runt stan lyckades vi ändå få ut en del material. Förutom till en drös svenskar och ett antal norrmän, gav vi även en vegolista till ingen mindre än inköpsansvarig till kommunen. Det blev många intressanta diskussioner och några av de positiva valde att bli Djurfaddrar. Efter en trevlig dag i en solig stad kan ingen undvika att vara glad!


Knappt hade vi fått upp tältet förrän en trevlig Strömstadbo kom fram och ville bli medlem.


Malin och Elisie fortsätter Djurfadderpeppet.


Stans bästa ballonger kommer såklart från Djurens Rätt!

Text: Elisie Jonsson, foto: Anna Hallin

4-5 juni: Hårdrockande hårdrockare på hårdrockarbåt!

Rockbåten intogs av team Öst tordag 4/6 i förra veckan ihop med Benny vars långa resa från Göteborg var att hurra för!
Vi var där väl i tid (lite för väl) men vi fick lära känna våra medpassagerare i terminalen 2,5 h innan avgång - cool.

Det var lite knepigt i början att kunna hitta en lämplig plats vi kunde stå på (är ju en hel del trånga korridorer, typ bara).

Vi tuffade runt för att hitta  en lämplig plats på båten...

Flarran är för övrigt inte vår, våra grannar var aktiva findrickare så att säga...

Tillsist fick vi veta att vi var tvungna att stå i konsertsalen, och vi hamnade tyvärr precis bredvid scenen mitt emellan bandmerchen. Så hög musik där vi stod och tomt i hyttkorridorerna (rockarna trängde in sig i sina hytter för vitaminintag...) så förväntingarna var inte höga......(MEN MAN SKA ALDRIG SÄGA ALDRIG...)

På det hela gick det bra, 18 djurfaddrar (!!!) vilket var mycket bättre än beräknat då detta t o m var första gången Djurens Rätt begav sig ut till havs a´la tema "transport/export". Fullt ös medvetslös var väl temat för passagerarna på denna rockkryss (ni som varit på en kryss vet vad jag talar om). Då det var dåligt väder mest i hela Sverige dessa dagar var det skönt att få vara inomhus.



Vi ger Rockbåten 2,5 p av 5 möjliga och jag entrar gärna igen, men isf om man kan hitta ett annat ställe att stå på =)

Glada över antalet djurfaddrar

Slutsats av detta stopp; man ska inte ha så många djurrättsliga frågetecken om hårdrockare, de vill & de kan, de måste bara inspireras lite =)

Just det- finns ju en hel del andra temakryssningar man också kan testa, varför inte ge sig ut på Schlagerkryss nästa gång?

Peace.

Text: Suss

10 juni: Regn, poliser och djuraktivism

Dagen började någorlunda bra med smidig uppsättning av tält och prylar. Dock var inte vädret på vår sida, så blött var det. Redan innan vi fått upp tältet var det full fart och snack om dansk fläskfilé vs. svensk, aborter och människorätt. Vänta lite nu… Det är ju djurrätt som vi var där för att snacka om, så: paus. In på annat spår, sen play. Efter mindre dispyter med butiksägare och poliser om plats, tillstånd (som vi självklart hade inskaffat i god tid) och förmodligen första id-kontrollen vid ett infobord på 127 år, rullade allt på som en dans. I regn och rusk utan det minsta tecken på sol stod vi med glad min och delade ut drygt 600 sommarrecept. Vi träffade även flera som ville bli aktiva medlemmar och Djurfaddrar.


Malin pratar om långa djurtransporter med engagerad Uddevallabo.


Benny pratar plågsamma djurförsök, också med engagerad Uddevallabo.


Elisie delar ut pepp för vegetariska startpaket, till (blivande) engagerad Udddevallabo.

En bra dag trots en regnig stad. Vi är nöjda och pepp på resterande bohustour-09!

Text: Malin Svedberg, foto: Anna Hallin

9 juni: Blivande lokalkändisar i Bohuslän?

Malin, Zanna och Josefine charmade pensionärer på torget i Lysekil en solig dag i början på juni. Även lokaltidningen Bohusläningen charmades av dessa tre djurrättshjältar, och såg till att de delar av Bohuslän som ännu inte träffat Djurens Rätt fick stifta bekantskap med oss till morgonkaffet. Det blev en bra artikel med mycket information och stor bild, dock med en liten missuppfattning gällande vår 8hours-kampanj: det är ju inte 100 000 namn vi siktar på att samla in, utan faktiskt en hel miljon! Däremot kommer vi självklart att dela ut 100 000 gratis vegetariska grillrecept innan sommaren är slut!


Läs den elektroniska versionen här!

Text: Malin, Elisie och Anna

30-31 maj: Växjö bjöd på sol men inte samtal

Efter en stressig vecka och lite datastrul kommer här en rapport från Växjö Rock Festival. Bättre sent än aldrig :)

Vi var tre glada (jag, Jon och Nathalie) som åkte i en fullastad bil från centrum och ut i skogen. Två till skulle senare göra oss sällskap, Nicklas och Emelie. Vackert beläget vid en sjö skulle helgens evenemang utspela sig och med detta en massa djurrättande hoppades vi. Redan från första stund var det dock mindre bra. Vi möttes av stress, problem och väldigt dålig information. Men vi tänkte minsann inte nedslås av detta utan gick till platsen som blivit utpekad åt oss och satte upp vårt tält. Inte helt lätt i blåsten och utan beskrivning men som vi alla vet är ju djurrättare väldigt smarta och tältet stod snart klart utan en enda svordom från mig, Emelie eller Jon.

Sedan var det bara att ta fram alla foldrar, böcker, pins och övrigt som vi hade med oss och vänta på att människorna skulle komma. Och vi väntade, och väntade, och väntade. Hade det inte varit för det fina vädret och det trevliga sällskapet hade jag blivit på ett väldigt dåligt humör. Vi satt där i vårt tält och blickade ut över ett så gott som folktomt område. Men skam den som ger sig för till slut kom det några stycken till oss som plockade på sig foldrar, skrev på protestlistan och köpte några pins. Bland annat två 11-åriga tjejer som hade bestämt sig för att bli vegetarianer.
När dagen kom till sitt slut hade vi talat med 25-30 personer.  Klart besvikna kröp vi sedan in i vårt tält som vi ställt vid skogskanten bredvid en parkering. Förutom Emelie som gick iväg för att leta efter en busshållsplats. Hon hittade den efter att ha gått i 15 minuter ungefär och hon fick dessutom springa sista biten för att hinna med.

En ny dag gryr och med den ett nytt hopp om att det ska bli bättre denna gång. Det blev det inte. De som dagen tidigare gjort oss sällskap på vår kant är borta och vi är helt ensamma. Detta leder också till att ingen av besökarna kommer åt vårt håll. Det var endast en person som kom till oss under lördagen och jag, Nathalie och Nicklas bestämmer oss för att packa ihop tidigt.

Ibland blir det inte så bra som man tänkt sig, men vi gjorde vårt bästa och är ändå lite plus. Vilket faktiskt är bättre än noll.

Text och foto: Madeleine Johansson

6 juni: Kalla vindar men varma djurrättshjärtan

Efter en välförtjänt middag med tillhörande efterrätt i magen tänker jag försöka sammanfatta dagens sommarturnéstopp på Aqua Blå, vatten- och visfestivalen i Vänersborg. Dagen började vi sexsnåret då klockan ringde och jag steg upp för att sätta på kaffe. Ett kort stund senare tystnar kaffebryggar’n och någon minut senare konstateras att den kastat in handuken. Ingen morgonsojalatte!? Kris och panik! Utan kaffe och dessutom något sen hoppar jag in i bussen med Anna, Anna och Ayoshka som väntar utanför huset.


Undertecknad in action.

Resan till Vänersborg går smidigt och snart håller vi på att resa tältet och plocka i ordning alla prylar. När allt är i ordning och Anna har dragit ”morgonmötet” fattar vi tag i Grillat, grönt & gott och försöker värma oss i den lilla sol som tittar fram bakom molnen då vinden blåser hård och kall. Snart börjar besökare strömma till och många är positiva till vår vegetariska receptfolder, stannar och växlar några ord och kommer sedan fram till att de vill skriva på protestlistan mot djurtransporter längre än 8 timmar.


Klart man vill vara med och protestera mot långa djurtransporter i EU!

Många av de som stannar till är medlemmar och är nyfikna på om vi är vänersborgare, kanske blir de något besvikna när de får reda på att vi inte är lokala förmågor men det märks inte. Jag funderar lite på om återväxten i Vänersborg är dålig eller om det finns någon annan orsak till frånvaron av lokala aktiva, undantaget då Gunnel, ordförande i Djurens Rätt Trollhättan-Vänersborg, som såg till att minska den annars totala göteborgsdominansen i infotältet.


En av Annorna - redo att ge varenda vänersborgare djurvänliga idéer till grillen.

Någon frågar om de beslut som fattades nyligen på Riksstämman i Kalmar, bl.a. höjningen av medlemsavgiften. Jag som röstade ja till en höjning förstår ju att det kan ses som konstigt i tider av kris, men samtidigt finns det också goda argument. Skillnaden mellan att vara Djurfadder och fullbetalande medlem är för stor, i jämförelse med andra organisationer ligger medlemsavgiften även efter höjningen bland de lägsta. Djurens Rätt har till skillnad från andra organisationer brutit trenden av medlemsflykt och ökat medlemsantalet flera år i rad, och i och med tillägget av ordet djurskyddsorganisation i idé- och handlingsprogrammet, som gör oss till Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation, ska vi bli det naturliga valet för det som annars hade valt t.ex. Djurskyddet Sverige. Varför? För vår storlek och därmed möjligheten att påverka och delta på de nivåer på den politiska arenan där lagar och regler stiftas.


Karin samlar namn i blåsten.

Under dagen valde ett par Vänersborgare också att bli medlemmar i denna Sveriges största och bästa djurrätts- och djurskyddsorganisation, vi fick ihop ett stort antal underskrifter för 8hours-kampanjen, delade ut närmare 700 receptfoldrar till glada mottagare och fick många givande samtal med Vänersborgarna.


Ayoshka visade sig vara en hejare på att blåsa upp ballonger!

Trots hård konkurrens från andra organisationer som Röda Korset och Rädda Barnen var våra ballonger populära bland barnen och gick åt som smör i solsken. Solen ja, den lös med sin frånvaro vilket gjorde många fingrar stela i den kalla vinden när det var dags att plocka ihop kl 16. Men ganska snart efter vi fått in allt i bussen har vi återfått normal kroppsvärme och var på väg hem, och ytterligare ett stopp var avklarat på sommarturnén. Som tur är har ju sommaren precis börjat och vi har många stopp kvar, vilket betyder nya möten med trevliga människor runt om i vårt avlånga land. Vi kanske ses där ute någon gång?


12 plusgrader och stormvindar - den svenska sommaren visar sig från sin mindre charmiga sida.

Text: Hans Gustafsson, foto: Anna Hallin

28 maj: Sommarturnén i en väska

Till Lycksele, Vilhelmina och Storuman tog jag med sommarturnén i en väska på bussen. Jag parkerade mig utanför olika Coop och Ica-butiker och delade ut Djurens Rätts nya folder med sommarens djurvänligaste grillrecept. Gör det du också så har vi snart synts i hela Sverige i sommar!

Om du behöver hjälp med att komma igång med ditt eget turnéstopp, eller vill ha råd om hur du går tillväga, kontakta gärna mig på [email protected]



En sol från blå himmel, en väska och 200 foldrar med sommarens bästa grillrecept från Djurens Rätt - det var all utrustning som behövdes för sommarturnéstoppet utanför ICA i Vilhelmina.


Text och foto: Camilla Björkbom


6 juni: Norrbotten is the place to be i sommar - PDOL nytt i turnéschemat

Norrbotten is the place to be i sommar - i alla fall om man som jag tycker att vi människor måste stå upp för djuren. Nytt stopp i turnéschemat för Norrbotten är Piteå Dansar och Ler.

Dansar och ler gör hela Piteå och Djurens Rätt  under ljusa sommarnätter den 23-25 juli på PDOL - Norrbottens motsvarighet till Ibiza.

5 juni: Med midnattssol i flaggan ska vi till Kirunafestivalen 25-27 juni.

Med Kebnekaisemassivet som kuliss, midnattssol i flaggan och med gruvans gångar under fötterna slår Djurens Rätt för tredje året upp tältet på sommarturnéns nordligaste stopp: Kirunafestivalen den 25-27 juni.

Det här är festivalen som skakar om din kropp som den värsta dynamitsalva i Kiruna-gruvan. Vi har längtat ända sedan förra sommaren.

Team Sportia- loppet springs förresten i Kiruna under festivalen. Vem tror ni vann förra året? Jo men det är klart att det var en Djurfadder. Ta chansen att hamna i samma goda sällskap under årets Kirunafestival - besök Djurens Rätts tält och bli Djurfadder du också.


29-31 maj: Samba och sol i Hammarkullen

Karneval var ursprungligen benämningen på dagarna före askonsdagen som inleder fastetiden. En tidig betydelse av ordet var "ta bort köttet". Djurens Rätt tar självklart fasta på denna old-schoolbetydelse av ordet, och begav sig till Hammarkullekarnevalen i Göteborg för att sprida lite djurrättslig kultur - en kultur fri från utnyttjande och med en vision om ett samhälle som inte förtrycker djur.

Dessvärre var det inte många av de andra försäljarna på plats som anammat denna idé. Som en Lützendimma över området låg stekoset från allehanda djurkroppar. I detta sammanhang syftar ordet karneval i stället till de flärd- och fjäderfulla tågen med sambatakter som tågade genom Hammarkullen under lördagen och söndagen. Ett tema som annars genomsyrar karnevalen är mångkultur. Genom mat, musik och sång manifesterades detta.

Karnevalståget gick inte förbi vårt tält, däremot fick vi ta del av en hel del spontanmusiscerande. Det här trumgänget hade dock bråttom vidare i solgasset.
Karnevalståget gick inte förbi vårt tält, däremot fick vi ta del av en hel del spontanmusiscerande. Det här trumgänget hade dock bråttom vidare i solgasset.

Fredag:
Vi hade riggat vårt tält inne på marknadsområdet, bland knallar, EU-valspeppade partier och mattält. Karnevalen slog upp portarna kl 10 och till en början var det rätt lugnt på området. Eftersom karnevalen började på en vardag innan semestern dragit igång, var det hyfsat väntat att genomströmningen var lite tunn.

Dock är ingen folksamling för liten för Djurens Rätts flygbladshungrande aktivister! Receptfoldrar matades ut till förbipasserande som uppskattat tog del av vår smarriga grillrecept. Under eftermiddagen tilltog antalet besökare och givetvis även antalet utdelade foldrar.



Stora som små - det finns något för alla i Djurens Rätts tält. Här kluras det för fullt på pysselsidan i Rädda Djuren, Djurens Rätts juniortidning.

Lördag:
Detta var den stora karnevaldagen. Folk strömmade in från stora delar av Göteborg, besökare från hela landet. Ja, även besökare utanför Svea rike hade sökt sig till Hammarkullen denna dag. Solen gassade och det var en riktigt fin dag.
Receptfoldrarnas popularitet var intakt och flera av våra medlemmar dök förbi. Kända som okända kom de för att hälsa, kolla in våra snygga t-shirts eller bara plocka med sig lite flygblad till vänner och familj.


Flera besökare passade även att bli djurfaddrar och några förhörde sig genast om vilka aktiviteter som vi planerat framöver. Hur man lättast blir aktiv, hur hemsidans forum fungerar och var man hittar intressant information om våra sakfrågor. Givetvis berättade vi om det nya forumet som snart lanseras, och om vår digra faktabas.



Mattias pratar djurrätt med en engagerad besökare.

En karneval kräver sin glamour och dagen till ära skred Mona Sahlin genom området med ett följe av fans, autografjägare, kostymklädda män med öronsnäckor och fotografer. Vi har en bit kvar att vandra innan vår förbundsordförande Alexandra Leijonhufvud får samma mottagande men vi är på väg åt rätt håll. Djurrättsrörelsen är en framgångsrik rörelse enligt Kerstin Jacobsson, som är docent i sociologi på Södertörns högskola (senaste numret av tidningen Djurens Rätt). Vår organisation går i täten för rörelsen med målet att skapa ett samhälle där det är självklart att djur har rättigheter.


Söndagen:
Karnevalens sista dag. Fortsatt stort intresse för våra grillrecept och många nya besökare till tältet. Ytterligare några valde att bli djurfaddrar i Sveriges största och bästa djurrättsorganisation.



Alltid lika poppis - ballonger!

Eftersom vi nästkommande helg har val till EU-parlamentet, var det flera representanter från olika partier framme hos oss och diskuterade djurrätt. Några försökte flitigt bjuda över varandra om vilket parti som hade den bästa kandidaten med fokus på djurens välbefinnande. Kunde bara önska att denna vilja att visa upp sitt engagemang för djuren även kunde synas i konkreta handlingar och inte bara som fiskande efter röster. Är du osäker på vilka kandidater som vill jobba för djuren i EU? Djurens Rätt har gjort en grundlig genomgång, spana in den här!


Detta var vårt första besök på karnevalen i Hammarkullen, men definitivt inte det sista! 

Text: Mattias Luks, Foto: Anna Hallin