Situationen är givetvis inte riktigt lika gynsam för oss då det inte finns alls lika många svenskar som danskar på festivalen men med hemmasnickrad danska och knacklig engelska lyckas vi i alla fall få många intresserade och de svenskar som närmar sig vårt tält kan vara säkra på att lämna det med något värt att tänka på.
Det låter kanske för bra och en känsla av att allt fortlöper helt problemfritt infinner sig men riktigt så är det inte. Teamet har dragits med många åkommor. Taras röst försvan helt den tredje dagen, Bennys handled blev skadad och Marias och Johans hudfärg kan mest beskrivas som en nymålad svensk stuga - knallröd med vita knutar. Men men, likt actionhjältar som just blivit överkörda av en lastbil så reser vi oss igen och lyckas efter bandagering och smörjande åstadkomma en av festivalens hittills bästa dagar.
Som jag tidigare nämnde så har vi haft extremt många givande diskussioner och antalet nya medlemmar i kampen för djurens rättigheter har ökat markant. Visst, vissa perioder kommer en stark vilja att likt Ernst Hugo skrika ut sin irritation mot danskarna som dels är omöjliga att förstå och dels anordnar en festival med totalt värdelös vegan mat. Men trots det så älskar vi Roskilde och är otroligt nöjda över att få vara här och dessutom förändra så mycket för så många.
Tre dagar kvar nu. Full fart!
// Johan
Johannah
Med hjärtat i halsgropen gick jag in här på bloggen nu när jag väl kommit hem, och oj vad glad jag blev över att se att det om den fina bilden på mig bara var lögn, haha.
anna
vi har ju inte lagt upp några bilder än... ;)
2